Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
OTTO SYLWAN.
ÅTS 14: 1
själf uppenbarar sig. Kvinnan, som tviflade, synes lika
litet till som hostian, om hvilken det var fråga1. Månne
härvid ej föreligger en sammanblandning med undret i
Bolsena, då en tviflande präst öfvertygades genom att
blod flöt ned från krucifixet? Detta ämne är som
bekant behandladt i Vatikanens stanser.
Den obefläckade aflelsen åskådliggöres genom sägnen
om enhörningen2j som representerar kyskheten, och som
tar sin tillflykt till den i en lund3 sittande jungfrun, då
han förföljes af en eller flera jägare med hundar, en bild,
som i våra kyrkor ofta ingår i serien till Marias
förhärligande.
Bland dem för hvilka Kristus efter uppståndelsen
uppenbarade sig var äfven Maria Magdalena. Vid
framställningen häraf fäste man sig vid ordet i evangeliet,
att hon trodde det var örtagårdsmästaren, och detta blef
så hufvudsaken. Bilden, som därföre kallas Kristus såsom
örtagårdsmästare (äfven »noli me tangere» efter Kristi ord
till henne) visar oss en lund omgifven af ett staket,
Kristus stående stödd på en spade och framför honom
på knä Maria Magdalena, betecknad genom sin salfvelseask.
»Helgonbilder utgöra flertalet af de i medeltidens
kyrkor förekommande bilderna», yttrar Otte (I: 550).
Denna sats gäller icke för Kumla-gruppen, där
helgonbilderna och än mer scenerna ur deras lif äro i
afgjord minoritet4, men väl för öfriga målningar. Då det
icke ligger i min plan att utförligare behandla ikono-
1 Detzel, Christliche Ikonographie I: 454 ff. Kraus a. a. II:
1: s. 305.
2 Härom en uppsats af Tikkanen i Finsk Tidskrift 1898.
3 Då trädgårdar och dylika ställen (Getsemane etc.) skola
framställas, omgifvas de alltid på våra bilder liksom i Biblia pauperum
af ett staket, som är flätadt. Dylikt var kanske då vanligt i Sverige;
i Danmark har jag sett sådant ännu.
4 Vore väggarnes målningar öfverallt bevarade skulle kanske
proportionen ställa sig något annorlunda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
