Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 14:1 KYRKOMÅLNINGAR I UPPLAND FRAN MEDELTIDENS SLUT. 101
frihet gent emot densamma. Ofvan är flerestädes
på-pekadt, hurusom han gärna insmugglar verklighetsdrag,
därutinnan följande icke blott sina egna infall, utan tidens
hela riktning. Med förkärlek synes han hafva utarbetat
sådana figurer, i hvilka han fick tillfälle att låta sin
realistiska humor spela, sålunda växlarne i templet,
röfvaren, som leder bort åsnan och Erasmus7 bödlar.
I synnerhet en af de sistnämde, en morsk och själfbelåten
herre i stora yfviga mustascher, är godt individualiserad.
Djäfvulen i Kristi frestelse är ock i sitt slag en förträfflig
typ, den bästa jag för min del sett, och roliga äro de
groteska figurer, Albert tog sig friheten anbringa midt
uppe ibland de helige personerna.
Mångenstädes röjer ock Albert ett bemödande, att
göra sina bilder lifliga och dramatiska, och såsom exempel
härpå skulle jag särskildt vilja anföra barnamordet, där
den förtviflade modern är en figur, som tycks vara en
hans egen uppfinning. I sammanhang härmed bör
påpekas, att han visserligen känner till Biblia pauperum
och använder den, men i långt mindre skala än
annorstädes har skett. Han kände sig hafva talang nog att
gå sin egen väg1.
Albert nöjer sig icke med blott konturteckning; ofta
eller oftast modellerar han sina figurers ansikten genom
att skugga dem i mörkare nyanser. Så är förhållandet
med alla de anförda i realistisk smak, men äfven med
Kristus-ansiktet på Veronikaduken i vapenhuset. Målaren
har här lyckats åstadkomma en verkligt vacker bild med
ett uttryck af höghet och mildhet på samma gång som
sorgbundenhet. Annars äro idealfigurerna i regeln blotta
konturteckningar, sålunda är Erasmus icke modellerad,
1 Skuile man ock framdeles lyckas påvisa förebilder, dem Albert
begagnat, så måste man i alla fall skänka honom det erkännandet
att lian valt sådana, som icke schablonmässigt följde traditionen, och
redan detta höjer honom öfver de andra målarne i Uppland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
