Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillägg*.
S. 5 — 6. Beträffande den grekiska målarbokens ålder och
betydelse har H. Brockhaus i sitt arbete Die Kunst in den
Athos-Mostern (Leipzig 1891) uttalat åsikter, som afvika från de hittills
härskande. Den älsta kända handskriften kan icke föras längre
tillbaka i tiden än till omkring 1630, och språkformen tyder på,
att verket tillkommit först efter medeltidens slut (under
femtonhundratalet). Målarboken kan således icke göra anspråk på någon
mycket hög ålder, och enligt Brockhaus får den ej häller betraktas
såsom normgifvande. 1 fråga om anordningen af bilderna härskar
visserligen stor öfverensstämmelse mellan densamma och
målningarna, men i detaljerna hafva konstnärerna frihet.
Målarboken var ingen kanon, »utan verkligen blott en handbok, skrifven
af en privatman, en präst, som tillika var munk och målare,
i den välmenta afsikten att tjäna hans fackkamrater, de kyrklige
målarne, såsom rådgifvare». — I en recension af Brockhaus’arbete
(i Berliner Fhilologische Wochenschrift 1892) har Dehio betonat,
att trots Brockhaus’ forskningar den grekiska konstens stereotypa
karaktär icke kan förnekas.
S. 19. Den bekante tyske konsthistorikern Lübke talar på
ett ställe (Die Wandgemälde zu Obergrombach i Zeitschrift für
die Geschichte des Oberrheins N. F. VI: 82 1891) om »ett
lysande rödt och ett klart grönt» såsom »den gotiska epokens båda
hufvudtoner.
S. 60. Den här återgifna bilden från Dingtuna (fig. 25) af
Marias död företer flera afvikelser från det vanliga enkla schemat,
som däremot återfinnes i Lägga fig. 58 s. 147.
S. 102. Hvad här yttras om, att fasta utgångspunkter saknas
för en undersökning af, hvarifrån Alberts konst härstammar, gäller
det figurala elementet. Ornamentsmotivens frändskap med utländska
har på sina ställen påpekats.
S. 104. Rörande Herkeberga-målningarna bör hänvisas till
de s. 40—57 meddelade afbildningarna från denna kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
