Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tegelstenskatedraler»[1]. Att den forna vestra fasaden icke
kunde räknas med i den »franska karaktären», har man
betonat; den skulle hafva efter 1402 års ras blifvit
»tillsatt till den franska hufvuddelen af någon föga
kunnig byggmästare från Tyskland, och såsom »föga
harmonierande med kyrkans franska stil för öfrigt» skulle
den ju egt en helt annan karaktär än den öfriga kyrkan.
Denna åsigt om Uppsala domkyrkas »franska» stil,
hvilken icke mött någon mera ingående offentlig
gensägelse [2], är, som sagdt, allmänt utbredd i Sverige [3] och
[1] Det sista citatet, som innebär ett förnekande af materialets
betydelse, är hemtadt från S. Nordström (och A. Nay), Upsala i taflor
s. 10. De öfriga citaten äro från C. R. Nyblom, särskildt Estetiska
Studier II s. 138 och flerstädes samt Nordisk Familjebok. Jfr äfven
C. Eichhorn s. 649; denne synes emellertid sedermera hafva förändrat
åsigt, se nästa not.
[2] Den restaureringsplan, som uppgjordes af professor
Grundström, kan visserligen betraktas såsom en sådan gensägelse; men då
de åsigter, med stöd af hvilka professor G. uppgjort sitt förslag, icke
i tryck offentliggjorts i detaljerad form, kunna vi tyvärr icke upptaga
dem till skärskådande. Då professor G:s ritning meddelades i Ny
Illustrerad Tidnings sista nummer för år 1878, vidfogades blott en helt
kortfattad text, hvari författaren särskildt betonar, att i detta förslag
»kan man känna igen kyrkan från grund till topp». I samma
riktning går en utmärkt väl (af Eichhorn) skrifven uppsats i Nya Dagligt
Allehanda för den 1 maj 1875 (till det mesta författad innan EL
Zetterwalls förslag offentliggjorts). Jfr äfven en uppsats af C.
Eichhorn från år 1879 i Nya Svenska Studier (1881), der den historiska
synpunkten med insigt och värme tages i försvar.
[3] Utländske konsthistoriker, som sett Peringskiölds afbildning
af kyrkan, hafva icke alla -— såsom Seroux d’Acincourt i sitt
planschverk vid pl. XLIII — kritiklöst upprepat Peringskiölds uppgifter. I
texten till de af Guhl och Caspar utgifna Denkmäler der Kunst
bd. II (Stuttgart 1851) anmärkes, att å Uppsala domkyrka låta sig
iakttaga »flere afvikelser från den franska katedralbyggnaden, och
synas de vara att förklara genom beaktande och bibehållande af
särskilda i landet förherskande egendomligheter». Kugler anser (s. 510),
att kyrkans yttre »i det hela mera erinrar om 1300-talets
gotiska kyrkor i de tyska Östersjöprovinserna, särskildt i den Meklenburgska
gruppen, än om de franska monumenten»; och Schnaase yttrar (bd.
V s. 657), att kyrkans utförande, oaktadt de fyrtio medhjelparne
(nemligen Est. de BonnueilPs), i de flesta delar likväl erinrar om de
gotiska kyrkorna i Lübeck och Meklenburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:44:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/15/0002.html
