Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidare West- och Ost-Preussen och angränsande delar af
Polen äro tegelmaterialets hufvuddistrikt. At sydost går
det ned i Schlesien, dock ständigt i blandning med huggen
sten, och deröfver ända till och med Krakau. At
nordost användes det i Östersjöprovinsernas förnämsta städer
upp till Finska viken. Å de danska öarna herskar teglet,
dock här och der, liksom i Jutland, gifvande vika för
på stället bruten eller utifrån hemtad naturlig sten [1].
Vidare träffas teglet under medeltiden på skandinaviska
halfön: i Skåne, Halland och Blekinge, mindre i Småland
(der man dels på stället hade tillgång på naturlig sten,
dels ock från Öland och Gotland kunde hemta den bästa
huggsten), mera i Östergötland, mest i det gamla Sveriges
landskap i Mälarprovinserna, under det att teglet norr
derom, liksom i Norge, endast förekommer på några ställen.
Från Sverige går emellertid teglet öfver till Finlands södra
del — hvadan detta material sålunda herskar nästan rundt
kring Östersjön.
Huru har nu gången varit för teglets utbredning i
detta nordeuropeiska, mellan 50 och 65 breddgraderna från
sydvest till öster och nordost gående bälte?
I Tysklands konsthistoriska litteratur har frågan såväl
om tegelmaterialets uppträdande i Norden som om den
nordeuropeiska tegelteknikens härstamning ofta blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
