Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 E. WRANGEL. ÅTS 15: 1
Från Brandenburg, Pommern och Preussen trängde
teglet fram till det egentliga Polen, der det i Lill-Polen
och Schlesien samt ännu något längre österut fick fast
fot. I de södra trakterna trängde teglet dock icke helt
och hållet undan den här lättare anskaffade naturliga
stenen; till vissa byggnadsdelar användes denna äfven i
tegelkyrkor1, såsom också alltjämt under medeltiden i
många ofvan nämnda trakter. I Ostersj ölanden, der
man vanligen hemtade sin kalk och kalksten från Sverige
(Gotland), och i Brandenburg var denna materialblandning
mindre i ögonen fallande, utom å enstaka orter, t. ex.
Tangermünde, der den dock synes, under kejsar Karl IV:s
tid, blifvit direkt införd från Schlesien.
På de danska öarna uppträdde teglet tidigt, dock
icke före 1150-talet2, men kanske innan det spridde sig till
vissa orter (Arhus, Randers etc.) i Nörre-Jylland, der
storartade byggnader (i Ribe, Viborg) voro uppförda af
huggen sten. I Sönder-Jylland (Schleswig) stod man under
lifligare inflytande af tegelstensarkitekturen söderut;
Schleswigs domkyrka hade man troligen ämnat uppföra af
huggen sten, men redan snart efter dess påbegynnande
tillgripit teglet3. Detta skedde ungefär samtidigt med att
Valdemar I, omkring år 1170, i stället för träpalissaderna
vid Danevirke lät bygga en mur af tegelsten, som han
låtit bränna i Nord-Friesland4. Detta nämnes särskildt af
konungens äldste biografer till hans beröm. Jämte Valde-
1 Icke blott Breslau, Liegnitz och andra städer äro typiska för
denna materialblandning, utan ock, ännu längre in i forna Polen,
Krakau. Under senare medeltiden synes dock teglet äfven här hafva
haft Öfvervigt; jfr A. Essenweins intressanta, rikt illustrerade arbete
Die mittelalterlichen Kunstdenkmale der Stadt Krakau (1869).
2 Jfr J. Kornerup, ÅnO 1870 s. 162. Löffler: Udsigt etc. s. 170.
3 Löffler anf. arb. s. 201.
4 Afbildningar af Yaldemars-muren hos Bache, Nordens Historie
I s. 605 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
