Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1 5: 1 TEGELARKITEKTÜREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 25
här och der i kyrkor, liksom i slott och borgar, började
man allt mera mot medeltidens slut begagna tegelsten
till hvalf o. d.
Till Norge synes icke tegelarkitekturen hafva kommit
före 1230-talet; det var der, såsom flerstädes,
tiggarmunkarne, som visade sig befordra kännedomen om detta
material. Teglet uppträdde först i de sydöstra delarne \
der Oslo och Härnar blefvo dess hufvudorter. Mot
1200-tajets slut började det, utom i kyrkor och kloster,
användas i fästningsbyggnader och bostäder, t. ex. Magnus
Lagabötes kastell i Tunsberg, byggnader å Storöen
(Ringerike) och i Nidaros. I och omkring Bergen, som ändock
länge såsom hansestad stått i förbindelse med
tegelarkitekturens hufvudorter i Nederlanden och Tyskland, synes
den samma icke hafva införts förr än mot slutet af
1400-talet (restauration af Munkelivs kloster). Någon större
utsträckning tog tegelarkitekturen aldrig under medeltiden
i Norge, der man jämte den huggna stenens arkitektur
förstod sig på en sirlig träbyggnadskonst; resterna af
tegelarkitekturen äro också få och föga upplysande 2.
Den egentliga orsaken till tegelmaterialets hastiga
spridning, sedan det väl en gång kom att åter begagnas,
är att söka i dess beskaffenhet. I trakter, der man led
brist på lätt bearbetbar, naturlig sten, eller dit sådan icke
beqvämt kunde transporteras, måste en konstgjord dylik,
som man på stället kunde tillverka, vara synnerligen
begärlig. Detta nya material — och nytt var det ju i de
flesta nordeuropeiska land, der det från 1100-talet kom
1 Omöjligt är icke, att tegelmaterialet spridt sig från Skåne och
Halland längs kusten upp till Norge, jämte det att man direkt
hemtade förebilder, kanske också byggmästare, utifrån.
2 För ofvanstående uppgifter om tegelarkitekturen i Norge hafva
vi att tacka prof. L. Dietrichson, som med utmärkt välvilja stält sina
anteckningar till förf:ns förfogande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
