Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
Vi vilja emellertid ingalunda förneka möjligheten af
att med den lifliga förbindelse, som redan under
medeltidens första århundraden egde rum mellan Italien och
Tyskland, vissa motiv direkt hafva öfverförts från det ena
landets tegelarkitektur till det andras. Att hela
tegelstenstekniken under medeltiden kommit till
Nord-Tysklalid från Nord-Italien, betvifla vi tills vidare. Såsom
ofvan nämnts, hade konsten att bränna tegel sannolikt
aldrig sedan Romarnes dagar helt och hållet varit
bortglömd vid Rhen, Maas och Schelde. Utvecklingen (ur
den romerska) af Nord-Europas medeltida tegelteknik,
hvilken, både hvad teglets måttförhållanden och läge i
murytan beträffar, visar olikhet med den sydeuropeiska,
måste vi derför anse vara sjelfständigt nordisk.
Nyss nämndes, att tegelarkitekturen i början helt
naturligt upptog huggstenens former, hvilka efter
materialets beskaffenhet delvis omändrades. Ett sådant inflytande
från huggstensarkitekturen kunde äfven sedermera, under
gotikens herravälde, ega rum, nemligen der man till vissa
delar af byggnaden använde huggen sten samt i
synnerhet der man till omedelbar förebild för en tegelbyggnad
tagit en af naturlig sten uppförd, såsom förhållandet ofta
är i de vestra och södra gränsområdena och äfven här
och där i Norden, t. ex. med Roskilde domkyrka. Men
äfven i detta fall gifva materialets beskaffenhet och
färgverkan ett bestämdt, från huggstensarkitekturens afvikande
intryck. Är detta förhållandet med Roskilde till stor
del romanska dom, huru mycket mera — redan här
anmärkt — gör sig icke »tegelstilen» gällande i Uppsala
gotiska kadedral!
Minst inverkar materialets beskaffenhet på
grundplanen, såsom naturligt är. Den vanliga romanska an-
trapezkapitälen i S. Zenos klostergång i Verona såsom mönster för
den nordeuropiska tegelarkitekturen, så glömmer han att anmärka,
att pelarne i detta kloster äro af röd marmor7 icke af tegel!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
