Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1 5: 1 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 41
Ganska snart under 1200-talets första decennier
spriddes den i Nord-Frankrike till mognad komna gotiska stilen i
Tyskland. Den nybyggnad, som domen i Magdeburg från
år* 1207 började undergå i denna nya stils former,
utöfvade stort inflytande och har, enligt Adler, sannolikt
äfven spelat en rol för den gotiska tegelarkitekturen. Från
1200-talets midt visa flere tegelbyggnader den nya stilen
rätt utpreglad, så vestfronten å domen i Stendal, så
S. Johannes i Brandenburg, ombyggnaden af domen i
Lübeck o. s. v.
I Skandinavien kunna spetsbågen och andra
öfvergångsformer iakttagas ända från 1200-talets början. I
tegelkyrkor förekomma dylika t. ex. i Vesterås och
Strengnäs domkyrkor, hvilka troligen anlades före midten af
århundradet. Danmark fick vid denna tidpunkt (midten
af århundradet) en rent gotisk byggnad i Odense S.
Knudskirke. Osannolikt är icke, att S. Peders
klosterkyrka och Laurentiiklostrets biblioteks-(»Liberi-») byggnad
i Lund, båda ännu vittnande om utpreglad gotisk
tegelarkitektur med enkla, tjocka sträfpelare, nischprydda
gäflar1, friser af spetsbågar, klöfverblad o. s. v., tillkommit
under denna tidiga period. Då de flesta
landsförsamlingar i det skandinaviska tegelområdet redan under
föregående period fått sina kyrkor färdiga, men köpstäderna
deremot först nu uppblomstrade, är det egentligen i
1 I dessa gäflar (ex. fig. 1) iakttager man en för förgotiken
(»Frühgotik») typisk form, nemligen tvenne spetsbågsfördjupningar
med en cirkelfördjupning öfver förenade i en stor spetsbågsniseh. Å
Liberibyggnadens nordgafvel är den de tvenne spetsbågsfördjupningarna
åtskiljande midtstafven numera bortbruten. Fönsteröppningar af denna
form: en midtpost uppbärande två spetsbågar och i deras svickel en
öppen cirkel, fick t. ex. Falsterbo kyrka och Sko klosterkyrkas
vest-facad från midten (?) af 1200-talet. Mest typiskt hade denna äkta
förgotiska fönsterindelning uppträdt i den berömda Elisabethskirche i
Marburg. I Tysklands tegelkyrkor, isynnerhet de från 1200-talet, är
denna form likaledes icke sällsynt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
