Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 15:1 TEGEL ARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 45
klosterkyrkor, Riddarholmskyrkan1 och S. Clara, samt i
flere af Upplands landskyrkor (Finsta, Danmark ete). I
några af dessa kyrkor, liksom i andra nedan omtalade, är
koret en senare tillbyggnad och har icke i denna form
ingått i kyrkans plan.
Någon gång förekommer en femsidig korafslutning
t. ex. i domen i Stendal (Altmark) och Jacobikirche i
Greifswald; detta eger mera sällan rum i Skandinavien
(i kyrkor utan koromgång).
I större kyrkor hände det, att sidoskeppen äfvenledes
afslutades i kor eller kapell, parallelt med högkoret, som
dock icke sällan var utdraget längre än dessa sidokapell.
Denna anordning, som vanligen var förenad med
»hallsystemet», träffas ej sällan i Tyskland och någon gång i
Nederlanden (t. ex. S .Jacob i Utrecht). Vanligast fördes
dock sidoskeppen såsom en omgång omkring koret. Blir
omgången lika eller nästan lika hög som midtskeppet,
kommer kyrkan att, liksom vid det enkla koret, sluta
med enkla väggar, utan brutet (flere) tak, så t. ex. i
Vårfrukyrkan i Helsingborg (fig. 16) med regelbunden tresluten
omgång samt å domkyrkan i Strengnäs (den senare
ombyggnaden) med dess femsidiga korvägg, mellan hvilken
och korets fyra pelare en smal omgång bildas2. Liknande
1 Schnaase har (V s. 658) velat finna likhet mellan denna
franciskanerkyrka och klosterkyrkorna i Berlin, Stettin och annorstädes i
Tyskland, hvilka tillhörde nämnda orden. Utom det polygona
korslutet — som i Riddarholmskyrkan är af ganska ungt datum —
erinrar verkligen denna kyrkas ursprungliga långhussystem, med de
runda pelarne och de enkla hvalfven, om nämnda utländska
förebilder^), dock mindre om den rikt utsmyckade Johanniskirche i Stettin.
2 Denna anordning med tresidigt korslut och polygon omgång
förekommer, i huggstensarkitekturen, tidigt i de stora kyrkorna i
Nürnberg; men äfven sedermera i den nordtyska tegelstensgotiken
(Nicolai-kirche i Greifswald, Marienkirche i Stralsund). I Danmark är domen
i Arhus, anlagd redan under romansk tid, men sedermera ombyggd,
ett, visserligen oegentligt, exempel (högkoret är utbyggd t i en half
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
