- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Femtonde delen /
58

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

E. WRANGEL.

ATS 15: 1

lär ursprungligen skolat hafva blott ett torn; nu har den
tvenne väldiga dylika. Anläggning med två torn hafva
Lübecks tvenne största, ofvan omtalade kyrkor, liksom
Stendals dom och Marienkirche. A Helsingborgs
Vårfrukyrka är, såsom flerstädes, endast ett af de två tornen
utfördt (jfr fig. 16).

Af största betydelse i tegelarkitekturen är resningen
eller sjelfva byggnadens utseende i det yttre och det inre,
hvilket redan i flere punkter vidrörts. Här är skilnaden
vida mera i ögonen fallande än vid grundplanen.
Tyngdpunkten i arbetet, som vid huggstenskyrkorna hvilat hos
stensnidaren, flyttas nu i tegelstensbyggnaderna till den
handtverksmessige muraren. Det konstruktiva får här vida
mera betydelse än det ornamentala, till dess att, såsom
ofvan antyddes, under periodens senare skede, särskildt i
Tyskland, dekorationen med glaserade och olika färgade
formtegel ernår en rik utveckling — en sjelfständig
»lergodsgotik». Materialet, den brända stenen, tillåter ju icke
en sådan bearbetning, som den naturliga; de små
materialdelarne fordra för fasthetens skull en större
sammanslutning: deraf blir hela behandlingen tyngre, och
byggnadsverket imponerar mera genom massornas verkan än genom
detaljernas elegans. Väggarne blifva fortfarande såsom
under den romanska perioden mera hela och
tegelarkitekturen blir derför äfven under gotiken, såsom Essenwein
säger, »ett murmass-system med nödiga genombrytningar»,
under det att huggstensgotiken bildar »ett pelarsystem med
rumafslutande utfyllningar». Detta är det mest
utmärkande draget för tegelstilen, och här hafva vi den
konstitutiva skilnaden mellan denna och den nordfranska
katedralstilen med dess genombrutna, i dekorationer upplösta
murytor, dess djerft uppåtstigande, brutna eller svängda
linier. I någon mån kunde denna resningens karakter
förändras, der man blandade teglet med huggen sten,
särskildt naturligtvis der denna senare i sjelfva murytan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:44:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/15/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free