Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
(Lubeck, Meklenburg, Pommern). Stundom reducerades
här midtskeppets höjd till omkring två i stället för tre
gånger bredden. Så är t. ex. förhållandet i Petrikyrkan
i Malmö, Abo domkyrka samt flere kyrkor i mellersta
Sverige. Åtskilliga tegelkyrkor hafva emellertid
storartade proportioner äfven i detta afseende. I
Nederländerna, der t. ex. Grote kerk i Haarlem eger sådana,
reducerades de annars vanligen. I Tyskland finner man
flere exempel på kyrkor med betydande proportioner
särskildt hvad midtskeppet beträffar. Jemförda med
Uppsala domkyrka, visa t. ex. Marienkirche och
Catharinen-kirche i Lübeck större mått i midtskeppets höjd och bredd
särskildt i förhållande till längden; likaså klosterkyrkan
i Doberan och den närstående domen i Schwerin.
Marienkirche i Rostock och Wismars tre stora kyrkor hafva
ovanligt höga midtskepp (från 32 ända till 38 m). I den
utom tornet blott 44 72 m långa Nicolaikirche i Lüneburg
samt i Elisabethskirche i Breslau är midtskeppets höjd icke
fullt tre gånger bredden; Marienkirche i Stargard har
deremot något högre midtskepp (30,5 m mot 10 m bredd).
Den uppåt sträfvande gotiska byggnaden, med dess
af fönster, gallerier och andra öppningar genombrutna
rnurytor, behöfver förstärkning för dessa, och så uppstår
sträf systemet, som utgör ett karakteristiskt element i den
gotiska stilen. I Frankrike är detta sträfsystem rikt
utveckladt; sträfpelarne prydas af nischer och staty etter
under baldakiner, af krabbsirade smågaflar etc. samt af
tornlika afslutningar eller s. k. fialer; der sidoskeppens
tak sluta, eller något högre, slås från sträfpelarne stödjande
bågar till midtskeppets väggar och dessa sträf bågar
genombrytas, rosprydas o. s. v. Redan i Nederländerna finner
man detta sträfsystem betydligt förenkladt och det till
och med å huggstenskyrkor, såsom t. ex. katedralerna i
Utrecht och Tournai. I Tyskland träffar man i detta som
i andra afseenden de mest olika anordningar. I tegel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
