Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
romanska perioden, af ett enkelt sadeltak emellan tvenne
gäflar* A kyrkans tak, något öster om midten — då
tvärskepp finnes, öfver den s. k. korsqvadraten — sitter
ofta å tegelstenskyrkorna i Tyskland ett litet torn, en s.
k. takryttare. I Nederländerna förekommer stundom ett
starkt utveckladt midttorn liksom i den franska gotiken,
under det att det vestra tornpartiet der ofta är reduceradt.
Takryttaren, af sten eller plåtbetäckt trä, är vanligen
åttkantig och består af en ofta temligen låg kropp, hvarpå
en hög spira reser sig. Strengnäs domkyrka och Petri-
kyrkan i Malmö hafva sannolikt äfven ursprungligen haft
takryttare.
Om vestfasaden prydes af tvenne torn, hvilkas
yttermurar åt norr och söder ej sällan något öfverskjuta
långhusets, fylles mellanrummet vanligen af en nedtill såsom
förhall använd, med midtskeppet sammanhängande
byggnad. Denna byggnad skjuter stundom icke obetydligt
upp öfver långhusets tak och får då ett särskildt tak,
som begränsas af spetsgaflar, en anordning som också
förekommer särskildt i Braunschweigs huggstensarkitektur.
I tegelstensarkitekturen användes ofta aftrappade gäflar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
