Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
E. WKAISGEL.
1TS 15: \
förekommande tandsnitten. För öfrigt bibehåller sig den
romanska ornamentiken, såsom ofvan påpekats, länge äfven
i tegelarkitekturens gotiska period. Ofta löper en bägfris
under taklisten, ibland ock öfver portaler eller
gafvelfönster. Stundom hvila bågarne a halfkorsformiga stenar.
Rundbågsfrisen förekommer icke blott i Strengnäs
domkyrka och Sigtuna Mariakyrka (jfr lig. 24) från
1200-eller 1300-talet, utan ock i Halmstads kyrka från slutet
af 1400-talet. Spetsbågsfriser kommo emellertid mest i
bruk, äfven dubbla sådana. Liberi-byggnaden i Lund har
en vacker fris af spetsbågar med näsor; dylika tre-flikiga
bågar förekomma äfven å Skeninge kyrkas samt
klosterkyrkans i Ystad södra sidoskepp (fig. 28). S. Peders
klosterkyrka i Lund har å koret en synnerligen vacker
list af genom en half korslik förlängning nedtill femflikiga
klöfverbladsbågar (fig. 21). Å Petrikyrkan i Malmö löper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
