Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1 5: 1 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 79
ciskanerkyrkorna (Berlin, Stettin). Hos oss hafva vi exempel
på detta hvalfstöd i Riddarholmens (franciskaner-)kyrka
samt i Halmstads kyrka (fig. 33) och på ett par andra
ställen (några pelare i Nyköpings kyrka och Strengnäs
dom). I Tyskland blef dock den fyr- eller åttkantiga
formen alltmera vanlig, särdeles i tegelkyrkorna. De
åttkantiga pelarne förekomma ofta utan framsprang eller
knektar, hos oss t. ex. i Stora Tuna och Stora Kopparbergs
kyrkor. De fyrkantiga erhöllo stundom pilastrar (åtminstone
å tvenne sidor) samt der framför halfkolonner eller ock
(ofta utan pilastrar) tre- till fem-stafviga språng; den förra
anordningen hafva t. ex. de flesta pelarne i Strengnäs
domkyrka och i Mariakyrkan i Sigtuna (fig. 35), den
senare Bondkyrkan i Upsala och (delvis) Skeninge kyrka.
Helsingborgs Vårfrukyrka (fig. 17) och Petrikyrkan i Malmö
hafva ock till anläggningen fyrkantiga pelare med knektar
åt alla sidor, delvis med något rikare profilering. Stundom
hafva pelarne en korsformig grundplan; så redan å
Dies-dorfs kyrka i Brandenburg från omkring 1160. Hos oss
har domkyrkan i Vesterås dylika pelare med enkla stafvar
i hörnen. Genom afskurna hörn, omvexling af
rundstafvar och vinkelstafvar o. s. v. erhöll pelaren en rik
profilering, blef en »knippepelare», såsom flere kyrkor i
Meklenburg och Pommern visa1. Marienkirche i Lübeck
har dock ännu enkla fyrkantiga pelare med höga knektar;
endast korpelarne der äro rikare ledade. En enkel och
vacker form hafva bl. a. kor pelarne i katedralen i Brügge,
mellan hvilkas fyra stora half kolonner åtta smala knektar
uppskjuta; de åt öster vid korsqvadraten belägna öka de
senares antal å hvar sida med en d. v. s. få tolf smala
knektar mellan de fyra större half kolonnerna.
Pelarnes fotstycken och baser, som ofta gjordes af
huggen sten, försågos stundom med en rikare profilering.
1 Jfr Essenwein s. 10 och pl. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
