Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS  15:1     TEGELAKKITEKTÜREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA.     97
och kyrkan kallades derför ofta >sancti Eriks domkirke»,
så t. ex. af erkebiskop Henrik i ett bref år 14021.
Då Erik den heliges ben öfverfördes till den nya
domkyrkan, hade man sannolikt icke arbetat mycket mer
än ett år derpå. Grundmurarne voro väl lagda till
en del, murningen af korpartiet påbörjad och väl
åtminstone grundlinierna utstakade till tvärskepp och
långhus. Redan från början synes Fulco hafva tänkt sig en
storartad byggnad, större och präktigare än någon annan
dylik i Sverige. Särskildt synes man varit mån om att
få så många kapell som möjligt. Den gamla domkyrkan
hade i hög grad saknat dylika. Men så egde den endast
anslag till fyra prebendarier eller kaniker. Strax efter
erkesätets flyttning dels ökades genom testamenten och
gåfvor antalet prebenden och altarstiftelser, dels växte
behofvet af grafplatser alltjemt.
Under den energiske Fulco, som, död redan år 1276,
»honores ecclesie in plurimis ampliavit», tredubblades
enligt det allmänna antagandet kanonikaten2. Under hans
efterträdare Jacob Israelsson (f 1281) inrättades ett nytt
prebende och dessutom en ständig vicaria »ad altare
beati nicolai et beate katerine in ecclesia upsalensr. Både
desse och efterträdarne begrofvos i domkyrkan. Mest
nitisk för byggnadsarbetet bland de närmast följande
erkebiskoparne synes Nicolaus Allonis (f 1305) hafva
varit; om honom heter det i erkebiskopskrönikan, att han
1   DS ny följd nr 168.
2  I erkebiskopskrönikan står, att Fulco »canonias octo in
ecclesia neri procuravit», så att hela antalet, med de fyra förutvarande,
skulle utgöra tolf, och att Jacob Israelsson instiftade den trettonde.
Vid uppräkningen af kanonikaten längre fram i Registr um Eccl. Ups.
får man antalet endast till tio före den sistnämnde erkebiskopen,
hvilken också der säges instiftat det elfte. Troligen hafva tvenne
kano-nikat med prebendena dertill sammanslagits med andra. — Anmärkas
kan, att det sjette kanonikatct, som af Fulco instiftades före år 1276,
utgjordes af »ecclesia Trinitatis Upsalie et ecclesia Spicaby».
Antiqv. Tidskrift 15: 1.
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>