Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 15: 1 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 101
in ecelesia nostra cathedrali»1. Och så finnes ett
dokument af år 1298 d. 12 Maj, som enligt vår mening för
frågan om korpartiets fullbordande eger afgörande
betydelse, nemligen icke mer och icke mindre än erkebiskop
Nicolaus Allonis’ Statutum quo ad chorales quomodo serviant
et habeant se circa chorum2. I denna intressanta stadga
talas både om när erkebiskopen gör tjenst »arf majus
altare» — till hvilket ju redan konung Magnus år 1285
skänkt medel för en Madonnabild — och om den »qui in
negotiis sacristie occupatur» samt äfven om »quicumque
choralium ... in ipsa ecelesia tunc moretur...» Detta
sist anförda uttryck begagnas väl i motsats mot koret;
kanske var redan då något af tvär- och långhus färdigt
eller åtminstone påbegynt.
Hvilka aktstycken föreligga nu om de särskilda
korkapellens tillkomst? Peringskiöld meddelar en hel del
handlingar om dem; men dels äro de till stor del af sent
datum (1400-talet), dels har han icke gjort någon bestämd
skilnad mellan kapell (»kor>) och altare, hvarför hans
uppgifter böra upptagas med försigtighet. I de efter vissa
helgon uppkallade kapellen funnos naturligtvis deras
respektive altaren; men der kunde också finnas andra
helgons altaren. Peringskiöld berättar sjelf om S. Erasmi
altare i »S. Peders kor wid stora glaas». De säkra data
vi funnit, vilja vi här meddela.
Det längst i öster belägna, såsom vanligt åt Jungfru
Maria helgade kapellet (fig. 40 a) blef kanske först färdigt;
vi hafva emellertid icke sett det uttryckligen omtaladt
förrän i en handling 1298?\ hvari erkebiskop Nils
utlofvar aflat för botgörare i Mariakapellet eller dem, som
gifva till dels weparationem, ornatum vel luminaria». Då
1 DS nr 1044.
2 DS nr 1235.
3 DS nr 1241. Jfr ock ett testamente af år 1303, DS nr
1378 o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
