Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
E. WKANGEL.
ATS 15: 1
Johannes Evangelista. Ar 1290, då Johannes Odolphi
skulle jordfästas i träkapellet för att sedermera flyttas
till Johannes-kapellet, var detta senare väl icke färdigt,
men dock sannolikt planlagdt och påbörjadt. Kanske
blef det rätt snart derefter fullbordadt1. Peringskiöld
har framkastat den förmodan, att Johannes-kapellet varit
den längst åt vester, under norra tornet belägna
afdelningen af långhusets norra kapellrad (fig. 40 m). Der hade
funnits en gammal brunn — i norra väggen, nu åter
upptagen — hvilken, yttrar Eenberg (s. 31), »säges wara af
Erchiebiskop Folke, genom mirakel att släckia en wådeld,
förorsakat». Att här, vid en af kyrkans ingångar, ett
baptisterium eller dopkapell befunnit sig, är mycket
troligt; men det har högst osannolikt varit det kapell, der
både Johannes Baptista och Johannes Evangelista
dyrkades och der begrafningar försiggingo. Detta
Johanneskapell var också troligen beläget i kyrkans östra del; och
omöjligt är icke att det varit det n. v. Sture-kapellet (fig.
40 e). Det vesterut belägna kapellet åter blef sannolikt
icke färdigt förr än vid 1300-talets midt eller senare.
Koromgången innanför dessa fem östra, nu afhandlade
kapell är något lägre än omgångens vestra afdelningar,
hvilka ega ungefär samma höjd som långhusets sidoskepp.
En viss skildnad synes således förefunnits (och varit
afsedd?) mellan den östra delen af koret och den vestra.
Kapellkransen slutar ock här, såsom nu skall visas;
och vi skola längre fram se, att det egentligen franska
inflytandet (i planlägningen) icke kunnat sträcka sig
längre.
1 Frediani berättar, att, när år 1723 det gamla altaret i
Lejonhufvudska grafkoret skulle borttagas, man då fann en gammal graf
med lemningar; enligt hans gissning skulle de varit efter Johannes
Odolphi och nämnda kor således identiskt med Johannes-kapellet,
hvilket en å väggen der ännu synlig målning »medgifver». Denna
målning var emellertid sannolikt en del af de nu åter upptäckta ur
S. Eriks legend, hvarom ofvan talats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
