Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1 5: 1 TEGELARKITEKTÜREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 107
oregelbundenhet a muren och taket vid nuvarande
sakristian: en stor klumpig sträf båge, som ligger på nedre
taket, blott genombruten af ett rosformigt hål, går, i
motsats mot kyrkans öfriga sträf bågar, ut från en sträfpelare
å murens yttersida. I ett bref af juli 1588 säger
domkyrkans syssloman, att ett stycke af sträckmuren öfver
sakristian nedfallit; kanhända vid dess reparation nämnda
sträf båge tillkom1.
På motsatta sidan af korpartiet åt söder ligger nu
det Oxenstjernska grafkoret (fig. 40 n), som uppfördes år
1692 och i det inre bär senrenaissancens pregel. Man
undrar kanske på att det yttre visar gotik och icke
väsentligen afviker från det öfriga korpartiets utseende. Den
med kapellets uppförande samtidige Eenberg upplyser
emellertid (s. 26), att »åhr 1692 när denne graf bygdes är
kyrkiomuren icke utan stor bekostnad utflyttader och
kyr-kian blefwen regulier som förr var irregulier uti
grundritningen». Detta sist nämnda, att kyrkans grundplan
ursprungligen var »irregulier», är ju påfallande nog. Man
har gissat på att detta tomrum mellan nuvarande De
Geerska kapellet och södra korsarmen varit afsedt att
utfyllas af en korsgång. Emellertid pläga korsgångar icke
inkräkta på kyrkans grundplan, allra minst på korets,
utan anläggas vid sidan om långhuset, hvarifrån dörrar
— stundom en gång eller ett förrum vid tvärskeppet — leda
ut till klostergången. Den stora, snedt stälda sträfpelaren
å korsarmens sydöstra hörn, liksom det jemförelsevis ringa
utrymmet mellan korsarmen och De Geerska kapellet, talar
också emot att en korsgång der skulle varit påtänkt. Man
skulle möjligen kunna föreställa sig, att detta tomrum
afsetts att efter hand utfyllas med framtida kapellstiftelser;
men hvarför byggde man då kapell vid hela långhuset
och fylde icke hellre ut tomrummet vid koret? Murarne
1 Meddeladt af Granlund i Historiskt Bibliotek II. s. 233.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
