Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
vestfasaden1, framflyttandet af denna, i sammanhang med
en storartad tornbyggnad, blifvit besluten och börjat sättas
i verket? Kanske var det just år 1340, då konungen till
byggnaden skänkte sin andel i böter, som ålades
domkyrkans tjenare eller arbetare (murare, stenhuggare,
timmermän) till ett antal af sextio; att just timmermän, som
särskildt för kyrkans tornbyggnad behöfdes, omnämnas, tyder
måhända äfven derpå. Då skulle det ock kunna förklaras
hvarför domkyrkan på 1370- och 1380-talen hade ondt
om byggnadsmedel, hvilka ju förut, att döma af de ofvan
omtalade förteckningarne, den sista uppsatt omkring midten
af 1300-talet, varit betydliga nog. Måns Nilsson murator
var kanske just tornbyggare. — Hvad tornens
arkitektoniska pregel beträffar, så öfverensstämma de icke så illa
med tornbyggnader från 1300-talets midt. Att en
öfverensstämmelse med kyrkans öfriga utseende åsyftades, ser man
dels af de inre pelarne, som visa alldeles samma
beskaffenhet och profilering som i (det öfriga) långhuset, dels
af den äfven å vestra delen fortsatta fönstergesimsen, dels
af de i dess nedre våning anbragta fönstrens form, som
liknade fönsterformen i kyrkans långhus, dels af den i huggen
sten utarbetade portalen med rosfönstret öfver, dels
slutligen af den å vestpartiet liksom t. ex. å södra korsarmen
förekommande klöfverbladsfrisen. För öfrigt hafva tornens
öfre delar kunnat få sitt utseende förändradt t. ex. efter
olyckan 1402. Att portalen först senare blef färdig,
bevisar intet emot tornens och vestpartiets tidigare
anläggning. Skulle vi derför våga en gissning, vore det
följande: vestpartiet har temligen snart efter kyrkans (yttre)
färdigblifvande eller omkring 1340 blifvit anlagdt; dess
öfre våningar med nischutsmyckningen hafva tillkommit
1 Mig veterligt hafva spår till någon utsmyckning af långhusets
vestra mur, innanför tornen och den nuvarande portalbyggnaden, icke
påträffats. Att vestfasaden en längre tid — öfver ett halft århundrade
— skulle stått osmyckad, är icke troligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
