Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 15: 1. TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 117
tighet. Det hela visar’ sälunda redan i grundplanen en
sammansmältning af franska och nederländska eller
nord-tyska motiv.
Huru har då denna plan tillkommit?
Man anser vanligen att den uppgjorts af en fransk
byggmästare, äfven sedan man öfvergifvit att betrakta
Estienne de Bonnueill såsom dess egentlige upphofsman.
Detta senare har man gjort ända från Schefferi dagar
till senaste tid, och han går ännu och gäller för
byggmästaren i utlandets konsthistoriska litteratur, t. ex. hos
Lübke och Adamy. Schefferus hade nemligen i sin emot
Verelius 1678 utgifna broschyr »De Excerptis
annota-tionibus ex scriptis Caroli Episc. Arosiensis per
adver-sarios expressum Judicium» aftryckt ett i Riksarkivet
förvaradt dokument, dateradt från Paris år 1287, hvari
nämnde Estienne de Bonnueill och hans förestående
arbete på Uppsala domkyrka omtalas; och Schefferus ansåg,
att man genom detta dokument — som bevisade
falskheten af de ofvan omtalade s. k. biskop Carls
anteckningar — fick veta »conductum Parisiis cum sociis
Architectum ad construendum Templum Upsalienses
Handlingen, som var affattad på franska, öfversattes icke
af Schefferus; men redan Eenberg meddelar, att
byggmästaren Est. de Bonnueill med »tijo mästare och tijo
gesäller» kommit från Paris »at fortsättia bygningen».
Peringskiöld anför det samma, meddelande dokumentet in
extenso, men anser liksom Eenberg, efter biskop Carls
»Scripta», att kyrkan redan förut vid år 1260 var under
byggnad. Likväl meddelar Peringskiöld den osäkra och
orimliga uppgiften, att Estienne skulle åtagit sig att
bygga Uppsala domkyrka efter mönstret af Notre Därne
i Paris och att några utländska kyrkofurstar gått i god
för detta löftes uppfyllelse. Mot denna sist anförda
supposition vänder sig redan Brunius och visar utförligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
