Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1511. TEGELAEKITEKTÜEEN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 121
ligen af det förhållandet, att det var hans son — som
kanske stannade i Uppsala för att också blifva
stenbildhuggare vid domkyrkan — till hvilken denna stod i
skuld, kunna draga den slutsatsen, att fadren då, omkring
1291, redan var död, så att sonen ärft en hans fordran?
Domkyrkans byggmästare, chefen för byggnadsarbetet
finnes tyvärr icke nämnd i handlingarna.
Den herr Knut, som år 1292 kallas »procurator fabrice
upsalensis», var väl endast byggnadens syssloman1.
Man synes således nu kunna antaga såsom visst, att
»Estienne de Bonnueill» eller stensnidaren Stefan från
Bonnueill verkligen kommit till Sverige och der i några år
arbetat, men också blott att han var stenbildhuggare, hade
med stensnideriet att göra, icke egentligen med arkitekturen.
Kanske stannade den franska stenhuggarekolonien ännu
länge qvar. I alla händelser är det icke osannolikt, såsom
Eichhorn antager (s. 650), att korpelarne med sina på
egendomliga kragstenar och under baldakiner stående
statyer — en anordning fullkomligt i fransk smak —
härstamma från denne Estienne och hans medhjelpare.
Kanske arbetade de äfven å korfönstren. Dessas
geometriska rosverk kan dock mycket väl hafva utförts af
under tyskt inflytande stående konstnärer. Dessutom tyda
mönstren, särskildt de aflånga fiskblåsartade passen i
några af fönstren, äfven Mariakapellets, på en senare tid
än 1200-talet. Att de införskrifne fransmännen äfven
arbetat för utsmyckningen af altare, grafmonument m. m.
är troligt. Stensnidarekonsten stod vid denna tid högt i
Frankrike; och det är bekant, att tyske arbetare plägade
begifva sig dit för att utbilda sig i denna konst. Den
1 DS nr 1082. Byggnadens »yconomus» omtalas någon gångsedan;
vid år 1309 eller något senare (DS nr 1605) hette han t. ex. Jordanus.
På byggmästare och arbetare å Uppsala domkyrka under medeltiden
känner man högst få namn; några hafva ofvan omtalats (från
1300-och 1400-talen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
