Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
E. WRANGEL.
ÅTS 15: 1
tegelmaterialets användning; och att man, innan köpstäderna
började uppblomstra, på landsbygden redan uppfört sina kyrkor af
naturlig sten i många, annars för teglet lämpliga trakter1.
S. 11 rad 5 nedifr. står: Schwerin läs: Schleswig (jfr också
s. 18).
S. 14 not 1. Huru föga ingående den äldsta holländska
arkitekturen — tills för helt nyligen — blifvit studerad, bevisas af
följande eklatanta förhållande.
Dr. Jacob Heims [ofvan s. 16 orätt kallad F. Heims] anför i
det storartade arbetet Danske Tufstenskirker (Köpenhamn 1894)
s. 24 ff. några nya undersökningar om gamla nordholländska
byggnader af professor P. J. Blok (nu i Utrecht) och arkitekt C. Ii.
Peters (nu i Haag). Dessa undersökningar, som hufvudsakligen
voro offentliggjorda i Groningsche Volksalmanak för 1891, skulle
visa, att teorien om nederländarnes inflytande på den tyska
tegelarkitekturen (under 1100-talet) icke är hållbar, enär tegel
i de nordnederländska provinserna icke synes varit kändt förr än
omkring 1200 och icke blef allmännare användt förr än efter 1250.
Vid ett besök i Holland sommaren 1896 har jag närmare studerat
den holländska tegelarkitekturen och äfven littaraturen därom.
Bl. a. kom jag då att genomgå de sista årgångarna af Grön.
Volksalmanak; jag fann nu att arkitekten Peters fortsatt sina
forskningar om »Oud Groninger Kunst», och att han, redan under
forskningar året efter det förra, insett, att en utvecklad tegelarkitektur
existerade i norra Nederlanden i andra hälften af 1100-talet och
det icke blott i städerna (t. ex. S. Martin i Groningen), utan ock
på landet (t. ex. kyrkan i Oldenzijl med kapitäl, baser och
kragstenar af formtegel). Två år senare — i fortsättningen af
uppsatsen »Oud Groninger Kunst» i Grön. Volksalm. för 1894 — kom
Peters till den åsikten, att det var fullt riktigt och naturligt att
antaga det tegelbyggnadskonsten redan var känd i Groningen och
Friesland i ll:e århundradet; han hade anträffat en mängd
tegelkyrkor i romansk stil, af hvilka han meddelar afbildningar, och
hvilka för öfrigt visa stor öfverensstämmelse med de tyska och
sydskandinaviska. Peters framdrager nu också flera märkliga notiser
om teglets förekomst i Nederlanden under den äldre medeltiden:
grafvar från 6:e och 7:e århundradet hafva i Belgien anträffats
1 Om de olika hänsyn, som göra sig gällande vid utväljande af
byggnadsmaterial, se en uppsats af J. B. Löffler i dansk Historisk
Tidskrift 6 række V s. 412 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
