Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1511 TEGELARKITEKTÜREN IN. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 141
mycket väl kunnat begagna ett oegentligt uttryck — hela
dokumentet är icke så särdeles väl uppsatt. Estiennes egentliga yrke
kände ban likväl: »tailleur de pierre maistre»; och då det blir fråga
om E:s blifvande medhjelpare, talas det blott om att desse skulle
vid kyrkan »ouvrer de taille de pierre». Detta synes mig vara af
synnerlig vikt; och torde det väl vara det riktigaste att i
samman-bang därmed tolka det omtvistade ^uttrycket »de faire leglise de
Upsale», hvilket då ungefärligen skulle betyda »att arbeta vid
Uppsala kyrka». I alla händelser har man icke rätt att endast af detta
oegentliga uttryck draga den slutsatsen att Estienne, och först han,
skulle uppgöra och utföra planen till domen. De, som planlade
sådana storartade byggnader voro under medeltiden, såsom nu,
skolade arkitekter; en sådan kallades »magister operis» (fabrice) eller
»maistre de Toeuvre» och hade högre förutsättningar än den af
honom använde stenhuggaremästaren »magister lapicida» eller
»tailleur de pierre maistre» J.
Grunden för antagandet af år 1287 såsom kyrkans begynnelseår,
liksom af Estienne de Bonnueill såsom dess arkitekt2, är således
synnerligen svag. Allt talar däremot för att den anlades under
erkebiskop Fulco i början af 1270-talet, såsom ofvan s. 94 angifves.
Den påfallande omständigheten, att Fulco, som sannolikt redan
1267 tillträdde sitt embete, först 1274 högtidligen invigdes dertill
(DS nr 579 ff.), kan då väl förklaras derigenom att invigningen
för domkyrkobyggnadens skull blef uppskjuten; så har ock
Reuterdahl i Svenska kyrkans historia II: 2 s. 381 förmodat.
S. 94 f. Om träkapellet framkastar, såsom ofvan antydts,
C. M. Kjellberg den åsikten, att det; kanske byggts redan 1260 och
att det var uppfördt icke innanför domkyrkans påbegynta murar,
utan på nuvarande fiiddartorget samt derefter 1316 ersattes af det
ofvan s. 23 omnämnda tegelkapellet. Årtalet 1260 är hämtadt ur
de flerstädes i detta arbete omtalade s. k. Excerpta ur biskop Carls
Scripta, hvilkas äkthet på goda grunder betvifla*. I föregående
1 Detta är med styrka framhäfdt af Landbauinspektor Hasak i
skriften Haben Steinmetzen unsere tnittelalterlichen Borne gebant?
Berlin 1895.
2 Det ödesdigra i detta antagande framhölls nyligen proprio
motu af en konstnär och konstforskare, hvilken jag hörde yttra, att
det är namnet Estienne de Bonnueill, som varit upphofvet till den
förvända tron på den franska stilen i Uppsala domkyrka och
därigenom till hela ombyggnadsplanen (jfr ofvan s. 3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
