Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1 5: 1 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 147
träffas å Östersjöns södra kust, men äfven eger en ganska
vacker representant å den skandinaviska halfön, nämligen
S. Peder i Malmö, visar redan i planläggningen, t. ex.
i koret, betydande afvikelser från det franska
katedralsystemet.
Däremot stå åtskilliga nederländska tegelkyrkor i
flera afseenden närmare den franska gotiken än icke blott
den sydbaltiska kyrkogruppen, utan äfven Uppsala
domkyrka gör. Dessa afseenden äro: korets anordning och
afslutning, som i Nederlanden, liksom i Frankrike, ofta
är halfrund eller femsidig; vidare korkapellens anslutning
till tvärskeppet samt dettas rika utveckling och
utsmyckning; ytterligare huggstenens användning till de
dekorativa detaljerna och slutligen midtskeppets prydande, öfver
arkaderna och under högkyrkans fönster, genom
triforie-gallerier. I alla dessa afseenden visar Uppsala domkyrka
förenklingar, och dessa förenklingar har den gemensamt
med den baltiska kyrkogruppen.
Uppsala domkyrka intager således en ganska
sjelfständig ställning. Alldeles isolerad står den dock icke i
tegelarkitekturen. Oafsedt alla likheter med nederländska
och tyska kyrkor, skulle man också kunna påvisa likheter
med andra inhemska tegelbyggnader. För vissa
anordningar, såsom korets tresidiga afslutning och kapellens
anbringande vid långhuset samt äfven användandet af
huggsten till pelare, rosverk m. m., har Uppsala-domen till
och med möjligen kunnat ega inhemska förebilder, kanske
i Strengnäs och Vesterås katedraler. Såvida dess
vest-fasad ursprungligen skulle saknat torn eller endast ett
sådant å den samma varit afsedt, har härvid exemplet från
andra svenska kyrkor kunnat inverka. Likaså har
Uppsala-domen säkerligen sjelf tjenat till förebild i flera fall,
t. ex. för anordningen af sträfpelare och fialer och för
indelningen af fönstren. Ett viktigt faktum får härvid
icke heller förgätas, nämligen det nyss påpekade, att dom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
