Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skara domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
HANS HILDEBRAND.
ATS 15: 2
tureller, de sist nämnda dock ej fullständigt.
Tornspirorna restes och brädfodrades. Sidornas sträfpelare
iståndsattes och deras gafvelrösten färdighöggos. Vestra
gafvelfönstret fullbordades, gafveln öfver detta uppmurades.
Sidofönstren i kyrkans vestra del färdighöggos och inmurades.
Midtskeppets hvalf inom samma del nedtogos, likaså dess
sidomurar, hvilka, såsom var att vänta, visade sig vara
jämförelsevis sent uppförda af tegel samt gamla sand- och
kalkstensstycken. Vid sidomurarnas rifning upptäcktes,
att kyrkan haft gångar (triforier) i sidomurarne ofvan
sidoskeppen från tornen ända till tvärskeppets vestra
pelare. Först upptäcktes invid norra tornets östra pelare
en ganska väl bibehållen båge tillhörande triforiegången,
vidare fann man längs båda sidorna de stenhällar, som
bildat gångens botten, med tydliga spår efter
pelaresocklar, utvisande att mellan hvart par af midtskeppets
pelare funnits en öppning, delad af en större (i midten)
och två mindre pelare. Vid murens rifning hittades
åtskilliga stenbitar från triforiegången, bland dem några
pelaresocklar, noga motsvarande de nyss omtalade
märkena å bottnens stenhällar. Invid tvärskeppets sydvestra
pelare var triforiegångens ursprungliga bakmur bibehållen
till 6 fots höjd öfver bottnen. Denna har haft en
framspringande list, hvilken har blifvit öfverallt borthuggen,
dock kunde dess ursprungliga form skönjas. Man kunde
således på grund af de funna lemningarne göra sig ett
fullt säkert begrepp om triforiegångens forna beskaffenhet
till alla dess delar. Dessa upptäckter manade till
fortsatta omsorgsfulla undersökningar för att komma kyrkans
ursprungliga konstruktion på spåren i de delar der denna
dittills varit dunkel. Sedan undersökningarne fortsatts
så länge, att ingen ytterligare upplysning var att vänta,
aflat öfverintendenten den 17 november 1888 en
skrifvelse till byggnadskomitén, i hvilken han framhöll icke
blott att triforier en gång funnits i kyrkan, utan ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
