Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 CARL SILFVERSTOLPE. ATS 16: 1
svägerska, fru Emerentia Gera, g. m. riksrådet Abraham
Eriksson, nämnas ock såsom klostrets välgörare, liksom
äfven konungens trenne döttrar grefvinnan Katarina af
Ostfrisland, Cecilia och Elisabeth vid deras besök i
Vadstena. Äfven hertig Magnus af Östergötland, hvars namn
sägnerna sedermera så nära sammanbundit med Vadstena,
skänkte såsom 8-årig pilt till abbedissan sannolikt allt
hvad som då fans i den lille furstens kassa.
Några af konung Gustafs bref röja hans personliga
ställning och sinnelag i afseende på klostret. Han gaf
det till Arvid Trolle i förläning och befalde honom att
ej tillåta det papistiska partiet att der regera, så kärt det
vore honom att behålla förläningen. Vadstena oroade
konungen. Glöden, som funnos der, doldes ej alltid af askan;
förnyade gånger fick han derföre anledningar att varna och
hota. Ar 1539 skedde det i skrifvelse till ridderskapet och
de förnämsta af adeln i Östergötland. Han sade sig ofta
hafva förnummit, huru munkarne och nunnorna i Vadstena
äfvensom biskopen i Linköping och några af hans gamla
kapitelsbröder motarbetade reformationsverket och lade
sig vinning om att afhålla folket derifrån och trycka
under fötterna både läran och lärarne; han förebrådde
ridderskapet att se genom fingrarna dermed. Att han nog
förnummit det han haft flinka handtlangare, då godsen
skulle rappas från kloster och kyrkor, derom vittna hans
egna ord i denna stund af förtret. »I låten gå platt för
vind och våg huru det kan» — sade han ■— »hvilket
oss storligen förundrar, men att taga gods, gårdar och
annan egendom från kyrkor, kloster och prebender, der
äro alla ganska välvilliga och redobogna till, och i den
måtto är all man kristlig och evangelisk». Han upp
manade dem att »lyfta något under bördan och icke hänga
allt på oss, — känne Gud vi hafva dock möda och arbete
nog i andra rikets vårdande ärenden».
Den tillåtelse han år 1541 gifvit klostret att sända ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
