Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del 16. ANTIQVARISK TIDSKRIFT FÖR SVERIGE. Nr 3.
Belysning af några svenska ord och uttryck
af
Axel Kock.
sv. flicka.
Flera olika etymologier hafva blifvit föreslagna för
detta hittills blott i nysv.1 uppvisade ord. Jfr Munch,
Norske folks historie IV, 2, s. 601 noten 3; Rydqvist III,
377 ff.; Bråte, Äldre Vestmannalagens ljudlära s. 21;
Bugge i Arkiv IV, 120. Med skäl accepterar Tamm i sist
utkomna häfte af sin Etymologisk svensk or diok ingen af
dessa etymologier.
Men ej heller den af Tamm föreslagna är tilltalande.
Han tänker sig, att lågt. »flicke (f.?) i betydelsen stycke,
lapp ... upptagits i svenskan såsom smekord af samma
art som sv. stumpa om en liten flicka». Såsom af det
anförda framgår, är genus af flicke enligt Tamm ovisst.
Han förmodar fem., och detta germs skulle väl vara en
nästan nödvändig förutsättning för att sv. flicka skulle
kunnat uppstå af lågt. flicke »stycke, lapp». Emellertid
är i nht. flicke enligt Grimms Wb. maskulinum (icke fem.).
För öfrigt användes det lågt. flicke i sådana uttryck som
en flicke land »ein stuck land», .’n flicke tüg »ein
zeug-flicken», ’ne speck-flicke »eine speckseite» (Berghaus), och
äfven om ett ord »stycke», som ingår i sådana samman-
1 I Skattegraveren III, 5 (versen 2, i andra visan) finnes flicken
i en dansk folkvisa, men det beror tydligen af svensk påverkan: visan
innehåller äfven andra svecismer.
Antiqv. Tidskrift 16: S. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
