Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 AXEL KOCK. . ATS 1 6: 3
+ se. Rietz upptar från Nerike äfven hänna, hanasse
»här».
Ovisst är om det af Rietz från Södermanland
antecknade häromsisterse »för en tid sedan» hör hit. I andra
trakter (Kalmar län, Blekinge) och äfven stundom i nysv.
samtalsspråket förekommer här omsistens.
Häraf framgår, att det påpekande suffixet -se
användes i flera nordiska ord från äldre och yngre tid.
Samma -se återfinna vi i fsv. i aftonse (från 1300-talet),
nysv. i afse f< *i aftnse, < i aftonse), i morse. Uttrycket
i aftonse betyder »i denna (sist förflutna) afton», i morse
»i denna (sist förflutna) morgon», liksom fgutn. nussi
betyder »i detta (sist förflutna) nu».
Isl. brukar i mor gin i betydelsen »i morse» (Fritzner
II, s. 733, sp. 1), och så äfven nynorskan. På östlandet
i Norge använder man i af tan i betydelsen »i gaaraftes»
(Aasen). Det är derför mycket möjligt och kanske
sannolikast, att fsv. i aftonse, nysv. i mor [gon] se utgått från i
afton, i morghon »sistlidna afton, morgon», till hvilka
uttryck fogats -se (-si). Men i aftonse, i mor [gon] se
kunna ock ha uppstått af i aftons, i morghons (om hvilka
se ofvan s. 17) med tillagdt se. Bygdemålens i söndase
»denna (sistlidna) söndag», förqvällse äro att uppfatta som
i aftonse, i morse. De munartliga i vårase, i somrase
innehålla samma -se; om i våra(s), i somras se straxt
nedan.
Slutligen komma vi till uttrycken på -as, i julas etc.
Någon fullt säker förklaring af dem kan jag icke gifva;
olika möjligheter till tydning finnas.
Det är möjligt, att Schagerström har rätt i att de
fordom hetat *i iula ete, och att de senare fått ett
ana-logiskt genitivt 5, hvarvid äfven sådana uttryck på -as
som i freda [g] s kunnat spela en roll. I så fall bör man
dock antaga, att t. ex. gen. iula ensam ursprungligen
betydde »sistlidna jul», liksom gen. morghons betydde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
