Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 16: 4 F0KNN0RSK-1SLÄNDSK LITTERATUR I SVERIGE. 129
komma låter». Kanslern anmärkte, att då de »sumptibus
publicis» inköpta voro, så borde de ock »till antiqvitets
Collegium eller Archivum lefwereras, hwar om Rector och
flere wederbörande kunna hafwa föresorg, at icke
Rhen-hielm dem för sig behåller eller förskingrar». Hvad denne
för öfrigt hade i sin ägo af manuskript och äldre
handlingar, skulle han kunna lemna rektor och konsistorium
närmare uppgift om. Han hade nämligen bland sina
papper, ville han påminna sig, en förteckning öfver Reenhielms
hela manuskriptförråd, hvilken denne egenhändigt
upprättat och vid något tillfälle inlemnat till honom. Den
lofvade han att med första läglighet uppsända till
konsistoriet1.
Den 25 samma månad föredrogs protokollet från
sammanträdet på Wenngarn inför Consistorium majus.
Man tog då befattning endast med den Reenhielmska
frågan och beslöt, att ett tillkännagifvande skulle till
honom afgå med anledning af kanslerns yttrande om de
Rugmanska handskrifterna och den af Reenhielm inlemnade
manuskriptförteckningen.
Angående fordringarna ur Verelius’ dödsbo vände
sig rektor vid konsistoriesammanträdet den 1 februari till
de professorer, som hade utredningen om hand och
anhöll att med deras hjälp få den saken klarerad. Härpå
svarade Rudbeck, att för tillfället ingenting kunde
företagas i denna sak, då Reenhielm, som hade mest att säga
i Verelius’ sterbhus, ej befann sig i staden, och man
dessutom ej hade fullt klart för sig, hvarom de framställda
krafven egentligen rörde sig. Därför borde man först till-
1 Beträffande de omständigheter, under hvilka denna
manuskriptförteckning kommit i De la Gardies händer, förmodar jag, att den
varit som meritlista bilagd något af de memorial, med hvilka
Reenhielm uppvaktat honom. Ty under sådana förhållanden har han,
såsom vi längre fram skola se, också presenterat den för Bengt
Oxenstierna.
Antiqv. Tidskrift 16: 4. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
