Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
Editioner och öfversättningar.
Johannes Thomæ Agrivillensis Bureus. Laurentius Bureus.
Olof Verelius.
Om också det egentliga studiet af den fornnorska
isländska litteraturen här i Sverige under nyare tid öppnas
med Verelius’ editioner och öfversättningar på 1660-talet,
så hade man dock redan under århundradets förra hälft
börjat ägna sin uppmärksamhet åt de gamla sagorna.
Såsom jag ofvan påpekat, hade Messenius för sina
historiska arbeten gjort bruk af »Jens Mortensens»
Heimskringla-öfversättning samt Oláfssaga ins helga, hvarför
han får betraktas såsom den förste af våra författare,,
hvilken röjer någon bekantskap med den isländska
litteraturen. Men samtidigt med dessa hans försök att
genomtränga nya områden för forskningen hade också utom
Olafssagans codex åtskilliga andra af de
fornnorsk-isländ-ska membraner, som vi ända sedan medeltiden ägt,
blifvit framdragna och studerade.
När den gamle Johannes Thomæ Agrivillensis Bureus
under sina antikvariska resor omkring i landet och sina
upptäcktsfärder i bibliotekens och arkivens gömmor gjorde
sina storartade insamlingar af vår medeltids bokskatter, så
hade han också funnit och förvärfvat flera af de
fornnorsk-isländska handskrifterna. Och med lika rätt gaf han
dessa plats i Riksens archivum bland våra litterära
skatter som de fornsvenska codices han samlat, ty för honom
tedde de sig ej som främlingar, utan som värdigt hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
