Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 16: 4 FORNNORSK-ISLÅNDSK LITTERATUR I SVERIGE. 223
sig för att en och annan gång göra en upplösning,
hvarvid han återgifver’konongr’ med ’kununger’, ’hærr’ med ’här’7
’þer’ med ’f>är’, ’þæira’ med ’þera’, lond’ med land’etc. Men
vida felaktigare är det, när han genom att införa ett
svarabhakti-ø förändrar handskriftens tydligt utskrifna
’riör’, liggr’, ’austrrike’ tillvrider’, ligger’, ’austerrike’ o. s. v.,
eller när han genom slarf skrifver t. ex. ’han’, ’kornen’,
’osätt’, ’Palteskiu’ för handskriftens’ hann’, ’komenrc’ ,’osætte’,
’palltæskiu’, och fördömligast af allt, när han någon gång
tar sig för att andra »den gamla gotiskan» efter sin egen
munnrl", så att man får t. ex.’’sina’,.’mykit’’oroades’, .’skäl
tu’ för ’sinna’, ’mikit’, ’oroadezt’,. ’skällt tu’.
Men trots dessa fel ligger dock öfver det hela mycken
omsorg och ordentlighet, och midt i denna ortografiens
mest förvirrade tid, då hvar och en skref precis efter sitt
eget tycke, till och med när det gäller en afskrift,
ådagalägger Bureus en noggrannhet, som endast kan
förklaras ur den vana att se på hvarje minsta lilla detalj,,
som han förvärfvat sig vid sina runologiska studier, samt
den stora pietet han städse kände och visade för våra
fornminnen.
Som öfversättare åter är Bureus dock mindre lyckad,
om man ej bör säga alldeles misslyckad. Man märker
på hans språk i allmänhet, att han älskar föråldrade
former och uttryck, och denna hans kärlek för det
aflagda gamla har förledt honom till att från det
föreliggande originalets text inlåna en sådan massa ord och
vändningar, att man, strängt taget, knappast kan kalla
hans »version» för öfversättning. Ty huru främmande
eller rent af obegripliga skulle icke i själfva verket
sädana ord ljuda för hans samtida som: ’fysiz’, ’grid’,
’grym-modigher’, ’järldom’, ’konungdom’, ’koster’, ’landtiäld’,
’ord-sänning’, ’trygd, ’wägh’ (= heder) .eller sådana fraser som:
’rinna hugher till någon’, ’fara wän seger’, ’taga sigh fridh’,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
