- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Adertonde delen /
1:19

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Införandet af eldbegängelsen sammanhänger utan
tvifvel med en förändrad uppfattning af lifvet efter detta
(jfr t. ex. Sophus Muller, Vor oldtid, sid. 330 ff’., Erwin
Rohde, Psyche—Seelencult und Unsterblichkeitsglaube der
Griechen, 2:a uppl., I, sid. 27 ff.). Genom elden löstes de
två sidorna af människans två väsen, hvilka under lifvet
varit sammanbundna, från hvarandra, och den frigjorda
själen lefde senare skild från kroppens tvingande
grannskap, erhöll tillträde till dödsriket. Denna förändrade
åskådning gör sig gällande icke endast i fråga om
graf-skicket. Ungefär samtidigt med det, att eldbegängelsen
under bronsålderns tredje period vinner terräng, aftager
antalet af fornsaker, som medgifvas den döde i grafven.
Full konsekvens af den nya åskådningen skulle visserligen
medfört, att inga fornsaker alls skulle ha lämnats den
dödes kvarlefvor, men ett dylikt alltigenom följdriktigt
åskådningssätt, enligt hvilket den dödes kropp saknar
all betydelse, torde ej heller i våra dagar vara det
populära. Befintligheten af föremål, i vanlig storlek eller
miniatyrartade, i grafvarne från 3:de och 4:de perioderna
under bronsåldern, torde sålunda närmast vara att
betrakta som ett bland de talrika exemplen på, huru
svår-utrotliga religiösa seder äro, äfven sedan de kommit i
strid med den allmänna principen för ett nytt
åskådningssätt.

I detta fall följer af den nya åskådningen dessutom
ett bruk, som ögonskenligen icke öfverensstämmer med
den ärfda uppfattningen. Samtidigt med det, att antalet
af fornsaker i grafvarne aftager, tilltager antalet af
mark-och mossfynd. Samtidigt med det, att vid järnålderns
inträde alla likresterna efter eldbegängelsen bevaras i
grafven, börja åter mark- och mossfynden att aftaga. Dylika
fynd äro visserligen gjorda i icke ringa mängd äfven
från denna tid (se Muller, anf. arb., sid. 465 f., Montelius
i Sv. Formn.-för:s. tidskr., IX, sid. 163—181, Muller i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/18/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free