Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begrafver i högar, utan under flat mark. Vill man
indela de nya grafformerna efter benhöljet, erhålla vi
således trenne arter af grafvar, kistgropen, ur negropen och
bengropen \ men dessa äro endast tämligen tillfälliga
varianter af samma grafskick.
Vid Kannikegård tillhör den nordligaste af de
konstaterade grafvarne af detta slag (gr. 180) en något afsides
(J “ vO ^ o
liggande grafgrnpp, hvilken i sin helhet torde vara senare
än som synes framgå af dess grafnummer (se fig. 1).
Vid sidan af gr. 180 fanns gr. 183 och något sydligare,
men utan mellanliggande grafvar, gr. 187. I den förra
af dessa grafvar funnos två fibulor som Almgr., 19G—197,
tre tibulor som Almgr., 178 samt en halsring (B. 0., fig. 283)
af för den tidiga romerskt-gotiska perioden karaktäristisk
typ. I den senare grafven funnos en fibula som Almgr., 1(31,
162, två fibulor som Almgr., 178 (B. O.,fig.273) och en som
Almgr., 228 (B. 0., fig. 282). Deöfriga grafvarne vid
Kannikegård af denna karaktär (gr. 409 och gr. 410) tillhöra de
allra senaste i graffältet. Vid Slamrebjerg fanns i en
dylik graf (gr. 142) en fibula som Almgr., 178 och i en
annan dylik (gr. 144) en fibula af Vedels typ F3 (som
Almgr., 161—162?). I en tredje hithörande graf från
Slamrebjergs graffält (gr. 84), en kistgrop, funnos inga
fornsaker, ej heller i en hithörande graf från graffältet
vid Gudhjem (gr. 4) eller i en graf (gr. 4) tillhörande en
grafgrupp fran brandgropstidens afslutning å Baunegårds
graffält. I några af dessa fall fanns jämte benen något
svart eller mörk jord, dock icke på långt när i den
myckenhet, att här kan vara tal om begrafning med bålmörja,
liksom det icke heller om dessa grafvar omtalas genom
eld sprängda flintstycken, som karaktärisera brandflak och
brandgropar.
1 En skillnad i fråga om bengropen ligger diiruti, att
bronsålderns och den västgermanska bengropen ofta är äggformig och
således närmar sig urnans form, medan här ifrågavarande är kubformig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
