Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot flertalet öfriga fornsaker — alltid framställa
människogestalter 1. Dylika föremål förekomma tillsammans med
betydande lämningar efter måltider, hvilka ligga å
emellanåt rätt ansenliga stensättningar. Dessa kvarlefvor, det
egentliga kulturlagret, äro således rester efter stora
maltider, som hållits å genom stenar särskildt begränsade
områden, efter fester, som ej gärna kunna hafva varit
andra än kultfester. Stensättningarna, kulturjordens
djuplek, som förutsätter en lång tidrymd för ortens
begagnande, de kvarlämnade guldsakerna samt frånvaron af
andra fornsaker, som skulle antyda bofästning, göra det
nödvändigt att antaga dessa platsers egenskap af kultorter.
Iakttaga vi nu den geografiska fördelningen af dessa
o O o O
orter, finna vi genast, att den ej harmonierar med
fördelningen af 400-talets graffält. Medräkna vi, dä ju
antalet kända grafvar från 400-talet är obetydligt, äfven
dem från hela romerskt-gotiska perioden, från hvilken vi
känna talrika och stora graffält, blir öfverensstämmelsen
knappast bättre. Nu angifver, såsom förut ådagalagts,
de talrika graffältens belägenhet från järnålderns början
och fram till 300-talet med säkerhet, att bosättningen
på ön utvecklats i en bestämd riktning, och det är
således i sig själft synnerligen osannolikt, att kultorternas
belägenhet skulle vara tillräcklig att rubba de resultat,
som framkommit genom analys af denna rad
sammanstämmande fakta.
Den förklaring, som härvid erbjuder sig, är
själffal-len, då vi fasthålla, att de nyss omtalade platserna varit
kultorter, ej boplatser. Vi minnas, att under
Hallstatt-tid och äldre Téne-tid befolkningen ägt sina graffält
huf-vudsakligen å tvenne stora sträckor öster och väster om
Almindingen och huru under Téne-tid särskildt det östra
området äger en öfverväldigande betydelse. Af de nämnda
kultortema tillhör Sinörenge det västra, Sortemuld, Syl-
1 Jfr motiven för bildframställningnrne å sid. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
