Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dande graffält fallet med det vid Pilegård, det senare
med de vid Slamrebjerg, Kannikegård och Grödeby d. v. s.
de viktigaste på ön under de följande århundradena.
Intressant är, att ett par af de dittills mest betydande
graffälten, Himmelshöj och Klippegård, samt äfven
Eges-höj, hvilka upphöra vid denna tid, ligga på östra sidan
af ön, något som synes antyda, att förbindelsen med de
andra Östersjööarna, såsom ju äfven fibulorna visa, icke
varit synnerligen viktig under denna tid. Påfallande är
äfven, att ett par af de graffält, hvilka ligga närmast
västra kusten af ön, Kanegård och Hasle, upphöra vid
denna tid, då likväl trafiken med Norge stod i sitt flor.
Detta sammanhänger tydligen därmed, att rörelsen
alltmera koncentrerades vid Kannikegård—Slamrebjerg. På
grund af den allt starkare tilltagande handeln på det
östbaltiska G ermanien har den stora platsen vid öns
sydöstra hörn nått en hög blomstring, och denna jämte ett
par andra närbelägna orter ha då öfvertagit äfven
trafiken på Skagerak.
Förbindelserna under 200-talet.
(Romerskt-gotiska periodens äldre hälft),
Med tiden omkring år 200 öppnas plötsligt vägarne
för ett starkt sydländskt inflytande i Norden. Allt efter
det att de svenska fornforskarne fingo tillfälle att göra
sig intimt förtrogna med de sydryska fibulorna med
till-bakaböjd nålhållare, har graden och arten af detta
inflytande ådagalagts. Salin och Almgren hafva såsom dess
frukter uppvisat förekomsten i Norden af vissa
fornsaks-serier, nyssnämnda fibulor, mosaikpärlor och halsringar
af viss typ, användande i metallarbeten af infattade
stenar och glasstycken, stansning på silfverbleck i rika
mönster. Salin och O. v. Friesen hafva gjort gällande, att
samma inflytande fört med sig kännedomen‘om runorna
och en stark modifikation af gällande religiösa åskåd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
