Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På Kristiansö1 har funnits en sjuryggad guldfingerring
gom Muller, Jernalderen, fig. 242. Af dylika ringar äro
exemplar dessutom kända från: Slesvig, Haderslev, Jyllnad,
Själland, Vallöby (Köp. mus., c 1460, Aarböger, 1873, sid. 299
fig. 12).
b): armringar med djurhufvud med en utefter midten gående
längdås, som bakåt grenar sig i tvenne snedt utåtgående åsar samt
utan ändknopp.
Finland, Åbo, Nousis (Salin, fig. 424, Aspelin. 1229). Öland
Gräsgårds sn, Ösby (Salin, fig. 425, Månadsbladet, 1873, sid. 23, fig.
8), Näsby sn, Ås (Salin, lig. 420).
Stadium II: armringar med djurhufvud, hvars nos ar utdragen i
en trind, med tvärgående ränder eller åsar prydd ten, som afslutas
genom ändknopp. Formen för djurhufvud å äldre svenska armringar
af detta stadium har uppkommit genom en kombination af
djur-hufvuden, tillhörande ringar af stadium I b och den till hufvudena å
ringar af stadium I a hörande ändknoppen.
Öland, Kastlösa sn, Bredinge (Sv. Fornm.-för:s tidskr., IX, sid.,
257, fig. 101). Uppland, Långtora sn, Långtora, Slesvig, Thorsbjerg
(3 ex. Engelhardt, Thorsbjerg mosefund, pl. 16, fig. 20, 21, Mestorf,
600), Nerike, Luggavi sn, Kräklinge (Salin, fig. 427), Uppland, Hjälsta
sn, Tuna 2 ex. (Månadsbladet, 1891, sid. 138, fig. 26, 25).
Stadium III: armringar utan djurhufvud.
a) med endast två skifvor:
Själland, Stevns herred, Varpelev (Aarböger, 1877, sid. 353, fig. 3,
Jylland, Iljörring amt, Gjerum sn, Donbcek, Uppland, Gottröra sn,
Västra Rickeby, (3 ex. Månadsbladet, 1873, sid. 27, fig. 9), Börstils
sn, Långalma, Skåne, Vidtsköfle sn, Eskilstorp, Bunkeflo sn, Naffentorp,
Kalmar län, Tryserums sn, Stockebäck, Öland, Resmo sn, Klefva,
Gotland, Träkumla sn, Troma (Månadsbladet, 1895, sid. 51), Liftandf
Ronneburg (Aspelin, 1825).
b) med tre skifvor:
Bohuslän, Valla sn, Höviksnäs (Montelius och Ekhoff, Bohuslänska
fornsaker, sid. 325, fig. 206), Kalmar län, Kråkelund, Gotland, Ilejnums
sn, Rings, Fole sn, Lilla Ryftes, Lye sn, Mannegårda, Thuringen,
Apolda.
1 Jorden på ön har i historisk tid hämtats från östra Bornholm.
Här förekommande danska uppgifter äro benäget meddelade af
museums-direktör Sophus Muller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
