Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gudhjem gr. 14, hvilken enligt beskrifningen bör
sammanställas med ett öländskt fibulaexemplar.
Bland bornholmska fibulor af intern utveckling under
300-talet märkas de, som härstamma direkt från Almgr.,
grupp VI. En dylik fibula återgifves i fig. 16. Dess hos
Almgren af bildade närmaste prototyp är Almgr., 162, och
den utgör exempel på en parallellutveckling till fibulor
som Almgr., 179, i det bågens profilering är bibehållen
liksom å orig. till cit. fig., men därjämte äfven
facetteringen vid bågens rot, hvarjämte den utdragna foten är
försedd med en lång nålhållare.
En inhemsk utveckling företer äfven en fibula som
fi". 12. Denna form tillhör äfven de ur fibulor med
O
tillbakaböjd nålhållare utvecklade och uppvisar samma
platta båge som Almgr., 181, hvilken i något varierande
form är talrikt företrädd på Bornholm. Utvecklingen
består däri, att den under 300-talet i Norden allmänna
tendensen till bisymmetri här är på väg att förverkligas.
Jag känner för närvarande ingen annan fibula med fullt
O O
motsvarande bildning af fot och hufvud.
Viktigast bland fibulaformer under 300-talet äro
fibulor som B. O., fig. 149, 321, tillhörande en stor öfver
Skandinavien och östligaste Nordtyskland spridd serie.
De bornholmska exemplaren äro till fot eller
hufvud, eller bådadera prydda enligt tvenne »system»:
antingen en vulst, begränsad af tvenne smala, upphöjda
lister, fig. 19, eller en hålkäl, begränsad af tvenne
upphöjda smala lister (B. O., fig. 149, 321), en dekoration,
hvilken äfven återfinnes hos fibulor af andra serier
fig. 14, 17; ofta inskjutes mellan två lister, som åt
hvar sitt håll begränsa en hålkäl, en ny list (B. O., fig.
149, fig. 14 foten). Det förra af dessa båda »system»
tillhör redan 200-talet och torde böra räknas till de
dekorativa element, som då hitkommit (t. ex. Sv.
Fornm.-för:s tidskr., IX, sid. 243, fig. 90, B. O., fig. 269).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
