Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Ungern härstammar äfven formen för de å här
o
omtalade fibula, liksom å orig. till Aarböger, 1868, pl. III
fig. 5 befintliga, citerade fågelhufvudena. Dylika förekomma
i Ungern, Siebenbiirgen och på Krim på olika föremål och
därifrån har Salin (sid. 200) äfven härledt likartade
djur-hufvuden på gotländska och öländska fibulor.
A åtskilliga bornholmska fibulor förekommer ett
annat, ofvanifrån sedt hufvud, hvilket ej heller är af
nordisk typ. Hufvudet, möjligen ett fågelhufvud, är
tämligen smalt, med tydliga ögon men utan markerade
näsvingar, framåt tillspetsadt och med nedåtböjd nos eller
näbb. Jag räknar äfven detta hufvud till resultaten af
det ungerska inflytandet (jfr Krtekesések etc. anf. scåm,
sid. 30, fig. 3, sid. 32, fig. 5, fyra fibulor från
Szilägy-Solmlyo, dessutom ännu en fibula i museet i Budapest).
De bornholmska fibulor, å hvilka detta hufvud visar sig,
äro orig. till fig. 13, fig. 18 (foten), fig. 22 (foten), fig.
20 (öfver- och fotstyckena) B. O., fig. 326 (öfverstycket).
Knoppar som de å orig. till fig. 19 tillhöra en för södra
Ryssland och Ungern gemensam utvecklingsfas af de
äldre knopparne å fibulor med halfrundt öfverstycke
(Salin, fig. 46, 47, 49, jfr sid. 25). Fibulor med fem
knoppar tillhöra Ryssland och Ungern samt den därifrån
utgående sydliga kulturströmmen, men ej Norden.
Detsamma kan i allmänhet sägas om de å en fibula från
Mölie-bakken förekommande knopparne af yngre art, tig. 22
(Salin, sid. 49). Det vid Kannikegård funna
fibulafrag-mentet (/i. O., fig. 306) antages af Salin hafva haft fem
knoppar (sid. 53).
Till det sydliga inflytandet, hvilket från Ungern utom
utefter Weichselloppet äfven fast i obetydlig grad på
andra vägar sträcker sig mot nordväst, bör hänföras orig.
till B, O., fig. 326 (jfr Salin, sid. 48 f.).
I ngerskt inflytande utvisar sannolikt äfven
dekorationen af understycket å orig. till fig. 18. A de citerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
