Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vissa bestämda områden, huru denna koncentration vid
slutet af romerska perioden fixeras till ett mycket
be-gränsadt område, och huru detta förhållande oafbrutet
fortsätter under den förra delen af den romerskt-gotiska
perioden. Koncentrationen, hvilken måste stå i
förbindelse med en fortgående ändring i do sociala
förhållandena, motsvaras af en kontinuerligt stigande rikedom,
hvilken under 200-talet, att döma af graffynd och mark-
’ O J
fynd till sammantagna, når sin höjdpunkt. I fråga om
föremålens prakt torde endast den sydöstra delen af
Själland, i fråga om deras talrikhet knappast något annat
område i norden kunna täfla med Bornholm.
Vid tiden omkring år 300 inträffar en plötslig
förändring. Graffälten öfver snart sagdt hela ön upphöra,
och rikedomen efterträdes af relativt taget stor fattigdom.
o o
Endast helt få af de äldre graffälten äga grafvar äfven
från denna tid, men dessa äro få och grafgodset obetydligt
c - J C?
(jfr hg. 10, 11). Belysande är särskildt förhållandet vid
Kannikegård, där grafvarne från föregående århundrade
kunde räknas i hundratal, men hvarest från 300-talets
början till 400-talets midt finnes endast ett femtiotal grafvar.
Denna fyndens fåtalighet kan ej bero på en bristande
kännedom om de arkeologiska förhållandena på ön, tv vi äga från
tiderna förut och efteråt ett mycket rikt material. Ej heller
därpå, att grafvarne från 300-talet varit sa obetydliga,
att de ej kunnat iakttagas, ty vi känna genom ofvan
anförda. exempel de graftyper, som begagnats under detta
århundrade, och det finnes intet skäl att antaga, att
be-grafningssättet på de öfriga delarne af Ön varit så
skiljaktigt från, hvad vi känna från trakterna vid
Kannikegård och Gudhjem, att det hittills skulle lämnats alldeles
obeaktadt af de grundliga forskare, hvilka så noggrant
undersökt öns arkeologi. Härtill kommer, att vi utom i
de fall, som nämnts, från Bornholm ej känna, några af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
