Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och östersjökusterna till utvandring. Den första stora
emigrationen mot romarriket, den cirnbriska, hvars
arkeologiska motsvarighet ännu ej konstaterats, har redan vid
tiden före Kr. f. utgått från den cirnbriska halfön. Under
den romerska perioden ha östgermanska stammar från
nordöstra Germanien ryckt ned till de gamla
kulturländerna vid Svarta hafvets kuster. Omkring år 200,
således 100 år tidigare än den bornholmska emigrationen,
har en stor utvandring ägt rum från Elbe-området,
hvilket åter befolkats af östligare germanstammar. Mindre
än 100 år efter utvandringen från Bornholm ha
germanerna från den sydöstra nordsjökusten t ill sjös, liksom
från Bornholm, inledt raden af emigrationerna till
Britta-nien. (Salin i Månadsbladet, 1894, sid. 23 ff., jfr
Hilde-brand i Månadsbladet, 1882, sid. 39, 49 och 145). Och
slutligen har alldeles samtidigt med den emigration,
vi här syssla med, från hela det östra. Germanien en
verklig jättevandring mot söder och väster börjat.
Såsom föregående kapitel visat, ha under hela järnåldern
ända fram till omkr. 200 e. Kr. trakterna vid och mellan
Weichsels och < )ders mynningar statt i den allra intimaste
förbindelse med Bornholm, med hvilken ö de i afseende
på fornsaker och grafskick i många fall förete fullkomlig
likhet. De utvandrande stammarne från östra Germanien
äro således närmaste kultur- och säkerligen blodsfränder
till utvandrarne från Bornholm, hvilka äfven lago dem
geografiskt nära. Till detta germanska »treck» förhåller
O Ö o
sig den samtida bornholmska emigrationen som flygeln
till arméns hufvudstyrka. Antagandet af en bornholmsk
utvandring stöter sålunda ej på något principiellt hinder,
och vi återvända därför till den detaljerade bevisföringen.
De bornholmska grafvarne från 300-talet sönderfalla
naturenligt i tvenne grupper, graffälten i trakten af
Gudhjem och graffälten i trakten af Kannikegård. Geogra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
