- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Adertonde delen /
1:124

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tag, en lansspets, en spjutspets, en sporre, en knif etc.
samt dessutom ett fragment af ett lerkärl.

Lille Bjergegård, gr. 2 bestod af en klump mer eller
mindre skadade och förböjda järnvapen: ett svärd, en
spjutspets och en sköldbuckla samt dessutom ett lerkärl.

I alla tre fallen lågo fornsaksklumparne i ljust grus,
och Oaktadt sakkunnig undersökning kunde icke spår af
vare sig ben eller svart jord påträffas. Vapnen och
lerkärlen ha således sänkts ned uti i gruset gräfda gropar.
Klumparae tillhöra alla mera betydande graffält. Redan
Vedel har uti dessa egendomliga företeelser sett
symboliska grafvar, d. v. s. grafvar, som anlagts till minne
af krigare, hvilka i utlandet stupat. Typologiskt
tidigaste kenotaftyp representeras af grafvar, i hvilka bilder
af de frånvarande döde nedlades. Nästa utvecklin^ssta-

O

dium är det, som åskådliggöres af de här behandlade
grafvarne. 1 Skandinavien brukade ofta, särdeles under
närmast följande tid, grafven betecknas med en öfver
jordytan något uppskjutande sten, motsvarande »stele» i
Grekland, och senare begagnades därtill allt högre och
högre stenar (jfr Nordin i Studier tillägnade Oscar
Montelius, sid. 143 ff). I)å den döde fallit i utlandet, byggde
man ej längre någon graf, men fortfor att resa bild- och
runstenar. Detta är ett ännu senare stadium i
kenotaf-utvecklingen1. De bornholmska grafvarne äro således
föregångare till de talrika runstenar från slutet af järn-

’) Ett egendomligt exempel på, kenotaf från slutet af järnåldern
omtalas i *Skjoldniigasagan. Konung Sigurd Ring lät resa en hög vid
stranden, satte sig sedan i sitt fartyg, som han lät antända, styrde ut
på hafvet och dräpte sig. Orn nordiska kenotafer, likaledes byggda
så, att de kunna observeras på stora afstånd se ex. Almgren: Sveriges
fasta fornlumningar från hednatiden, sid. 34. Ännu i dag begagnas i
•(apan kenotaf af mycket tidig typ. Under det pågående kriget med
Ryssland låta japanerna förfärdiga bilder af krigarne, som fallit på
hafvet. Bilden bäres sedan i stor procession till kyrkogården.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/18/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free