- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Adertonde delen /
1:146

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stadium III (a3), a) Hufvudets och halsens läge =
föregående. Ilufvudets afslutning = föregående, emellanåt
med själfständig dekoration. Vingarne utmärkta. Fotterna
starkt utbredda, bilda en art nytt vingpar, hvarigenom
hela fibulan bakom hufvudet blir ungefär jämnbred.
Ytan starkt dekorerad med mer eller mindre själfständig
dekoration. Sen stil II eller stil III.

Ex. Öland, Kalmar mus. 177. St. H. M. numreradt 1847.
Skåne (sydöstra), Borreby, Ola Ilanssons samling. Bornholm,
Bjekke-gård gr. 77, Köp. mus. C 2417 (defekt), Lousgård gr. 13, Köp. mus.
C 5613, Lousgård gr. 18, Köp. mus. C 5634.

b) Insänkning mellan hufvudet och kroppen, fötterna
bandformigt följande kroppen bakåt. För öfrigt = a.
Band-dekoration.

Ex. Norge, Hedemarken, Löiten gr. 33 (afbildadt i
Aarsberetninger, 1879, tig. 31).

Den allmänna gången af denna utveckling är
sålunda denna: vissa fibulor förses framtill med ett
fagel-hufvud på en hög hals. Detta lockar att bilda den
öfriga delen af fibulan till likhet med en fågel. Halsen

© O

blir kortare, bågen bredare. Senare sänkes hufvudet till
samma höjd som bågen, hvarigenom man åsyftar att
frambringa illusionen af en ofvanifrån sedd fågel, men
ännu bibehålles en insänkning mellan fågelhufvudet ocli
kroppen. Dekorationen är, liksom på öfriga obetydligare
fibulaformer från denna tid, ingen eller bestående af små
ringar. Så småningom framträda vingarne mera bestämdt
bade genom ytans dekoration och genom ett afpassande
af begränsningslinjen. Insänkningen mellan hufvud och
kropp minskas kontinuerligt, utom i Norge, hvarest den
framgent bibehålles, och hufvudet far samtidigt en
naturlig form. Benen framsträckas bakom vingarne såsom
på en fågel i flykt. Ännu bibehåller sig i många fall
den kupiga ryggen. Men redan under detta stadium,
från naturimitationens sida sedt det mest lyckade, visar
sig ocksa en tendens att begagna de lediga ytorna till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/18/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free