Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna öfversikt visar, huru Bornholm på nytt tagits
i besittning af folkstammar, hvilka, såsom vi förut sett,
varit främmande för den gamla befolkningens traditioner
och sålunda måste hafva invandrat från annat håll.
Vid tiden omkring år 550 ha clessa invandrare satt
sig fast vid Gudhjemsudden, en flock har seglat ett litet
stycke söderut utefter kusten till närmaste hamnplats
och bofäst sig vid Saltuna. Vid Saltuna utmynnar Kjeldse
å. Uppför denna å har en del af invandrarne trängt
fram till Gryet. Strax intill Gudhjem, där
nykomlin-garne på stranden lagt sina grafvar, utrinna bredvid
hvarandra de båda åarne Kobbeå och Melsted å. Från
Gudhjem ha några familjer dragit uppefter Kobbeå, där de
efter en kort marsch ha påträffat lämplig mark. De ha
då fäst sina bopålar vid det nuvarande Baekkegård strax
intill de vid Gryet bosatta, från Saltuna komna
kamraterna, medan samtidigt andra flockar dragit uppefter
Melsted å och ett dess biflöde och slagit sig ned vid
Knarregård och Lensgård. Alla dessa ställen ligga på
endast ett par kilometers afstånd från kusten och de
stodo genom åarne i direkt förbindelse med samhället vid
Gudhjem, Baekkegård genom Kobbeå och Kjeldseå både
med Gudhjem och Saltuna. Att dessa samhällen, de enda
från ön som vi känna från denna tid, tätt trängda
tillsammans, samarbetat med hvarandra, är mera än en
sannolikhet.
Under 600-talets lopp har denna koloni utvidgats,
vare sig nu genom naturlig ökning eller tillskott af nya
immigrantflockar. Från Lensgård har man trängt ett
litet stycke inåt landet till Gudmingegård och från
samhällena vid kusten har man seglat söderut och fäst
bo-pålarne vid Nexö och vid Kannikegård, men intet af
förekommande stensättningarne likna dc vid Lillevang {B. O., sid.
385;, af hvilka de äldsta kända härstamma från 800-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
