Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tig. 203, å hvilken rudimenten efter ögonen fallit bort
och banden bragts i bättre konstruktivt sammanhang1 med
C
hvarandra. Fibulorna tillhöra tiden från 700-talets midt.
Af runda spännbucklor art b /? förekommer på
Bornholm endast ett kändt exemplar, tillhörande 800-talets
förra hälft. Det är mycket olika de samtida gotländska
spännbucklorna af samma typ och är icke arbetadt på
Gotland. Möjligen utgår denna form från den
motsvarande gotländska och bildar en särskild sydskandinavisk
serie. Ett spänne liknande detta men ändrad t till en
mera. kvadratisk form genom utskjutandet af stöden för
de periferiska knopparna och med starkt upphöjd
midt-punkt förekommer från en jylländsk graf tillsammans
med en oval spännbuckla af stadium IV och en dylik
af stadium V (tidig typ), således från 800-talets midt.
Då jag ej känner stadier, som intaga en eventuell
mellanställning, mellan de gotländska hithörande spännbucklorna
och den bornholmska samt den senare jylländska, torde
denna form tillsvidare lämpligast utgå ur undersökningen.
Enkla armringar af brons, tunna eller trinda,
med ingen eller obetydlig dekoration förekomma på
Bornholm talrikt, men äro icke kända från öfriga Danmark
(Muller, Jernalderen III, 540). De äro på Gotland allmänna.
De bornholmska exemplaren tillhöra alla tiden före år 750.
Hufvudringar (eller halsringar) af guld hafva under
närmast föregående tid säkerligen begagnats på olika håll
i Skandinavien, Danmark (Muller, Jernalderen III, 561) ocli
Norge (Rygh 299). Ett diadem? från Södermanland (Stockh.
mus. 8886), som torde böra räknas till 500-talet, är
af-bildadt Månadsbladet 1891, tig. 20, och formen har i
Skandinavien äfven begagnats för mindre ringar (Månadsbladet
1892, fig, 11). Ringar af liknande form äro kända från
Gotland {Månadsbladet 1890, fig. 47, 49, 50) från förra delen
af 500-talet och från samma århundrades slut
(Månadsbladet 1898, fig. 110). Denna sist angifna hufvudring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
