Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talas, har intet att förmäla om Bornholm men berättar,
att burgunder bott i Hinterpommern, således den trakt
af Tyskland, som ligger Bornholm närmast och var med
Bornholm närmast arkeologiskt befryndad.
Burgunder-nas namn afiedes filologiskt från namnet på Ön. I)e ha,
sedan en mindre förelöpande utvandrareskara misslyckats,
efter midten af 200-talet i stor talrikhet brutit upp från
sina boplatser, genomtågat Germanien och satt sig fast i
östra Gallien. Under otaliga strider häfda de sin
själf-ständighet, intill dess de omkring år 5.30 stå inför
O ’ O
en sista afgörande strid mot de vä stgermanska
fran-kerna. Burgundernas konung gör då ett sista försök att
samla sitt genom krigen decimerade folk, upptager i sitt
land burgunder från granntrakterna och från utlandet
men förlorar slaget (år 532. Dahn, Urgeschichte der
ger-manischen und rornanisclien Völker, IV, 2 sid. 112—113),
hvarigenom burgundernas rike tillintetgöres. Samtidigt
CO C C
försvinna från Bornholm de ännu kvarvarande resterna af
interna arkeologiska utvecklingsformer.
Invandringen.
A id 500-talets midt ligger Bornholms arkeologiska
disko rdanslinje.
De grafvar, som upptagits efter denna tid, äro
undantagslöst lagda utan kännedom om de gamla fasta be-
o o C
grafningstraditionerna. Oftast ha inbyggarne upptäckt de
gamla graffältens existens. De ha då lagt sina grafvar
vid sidan af de gamla eller, om de endast
uppmärksammat rösena, vid sidan af dessa, och de ha kommit att
skära sönder de äldre graffältens grafvar eller placerat de
nva grafvarne ofvanför de gamla. Detta är sa mycket
J O O J
viktigare, som man känner (Cartailhac, La France
pré-historique, sid. 303), att de utvandrade goterna i Gallien
mycket försiktigt behandlade äldre graf byggnader, och
att grafvar under äldre tider i allmänhet utgjorde ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
