Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
norra gafvelhällarna. Den stod, som förut är nämndt, lös
och något lutad mot jordkanten samt med den
rund-huggna sidan vänd utåt mot denna. Jag tänkte mig till
o“ o o
en början, att den stod ungefär på sin ursprungliga plats
och möjligen endast vid gräfningen, då den lossnat, med
sin nedre kant glidit något neråt och utåt. Emellertid
c C
har Josef E. sedermera i bref till mig meddelat, att han
jämte ett par kamrater ett år tidigare, sommaren 1902,
funnit runstenen liggande ungefär midt i grafven med
runorna uppåt. Åtminstone de flesta af mellanväggarna
stodo då kvar. I hvilket rum, runstenen låg, kunde han
icke erinra sig. Gossarne hade då med förenade krafter
flyttat och ställt den lutande mot en jordvägg »med
in-skriptionssidan mot väggen, emedan runorna då skulle
taga minst skada».
Det tyckes alltså, ledsamt nog, vara omöjligt att med
bestämdhet afgöra, livar runstenen ursprungligen haft sin
plats i grafven, och ät hvilket hall den ristade sidan varit vänd.
Intet spår af runor eller andra ristningar fanns på
någon af de öfriga hällarna, hvilka jag naturligtvis mycket
noga synade. 1 den uppkastade jorden pä grafven* västra
sida fann jag bland de ytterst fa och små kullerstenar,
den innehållit, två fragment af en sliphäll af kalksten
med en reffla i hvardera. Vid den påföljande
undersökningen, då såväl bottnen i grafven gen om gr äfdes som den
O ’ O o o
förut uppkastade jorden sållades, hittade jag i ilen östra
jordvallen dels kol och brända ben dels några små af eld
1 Ivad som i
frågaomdennaforn-lämning kunnat med någorlunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
