Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ständigheten, att dis uppträder som andra
sammansätt-ningsled i en mängd valkyrjenamn, t. ex. Herdis, Valdis.
Vigdis, Hjälmdis.1 Förhållandet synes vara det, att från
gammal tid funnos i Norden kvinnliga ktoniska väsen,
som kallades diser; men under vikingatiden, då
Valhalls-föreställningen utbildades och en mängd ktoniska väsen
öfverfiyttades till det nya himmelska Valhall, skedde detta
■—- troligen endast inom de ridderliga vikingakretsar, där
Valhallstron särskildt omhuldades — äfven med diserna,
som i samband därmed fingo ett nytt namn och kallades
valkyrjor;2 i eddadiktningen brukas nu det gamla och
det nya namnet omväxlande. På detta sätt synes också
enklast förklaras, att dis i litteraturen småningom
förlorade sin bestämda betydelse och blef ett gemensamt namn
för flera olika föreställningar; valkyrjorna intogo disernas
plats som dödsväsen.3 I folktron fortlefde alltjämt
föreställningar om diserna som ktoniska dödsväsen; detta
framträder t. ex. i den bekanta berättelsen i Flåteyjarbök om
jåörandi, som blef dödad en natt af ridande diser i svarta
kläder.4 Och ett intressant vittnesbörd om hur föreställ-
1 Jfr Lundgren, Spår af hedn. tro och kult. 26, not 3.
2 Jfr Schöning., Dodsdriger i nord. hedentro 43, 49 f., Schiick,
Studier II 180. — Ofverhufvudtaget synas orden på val-, valgrind,
VcHfqdr etc., ha utbildats i samband med Valhallstron.
3 Denna — väl att märka rent litterära — utveckling af ordet
dis kan ha tillgått på följande sätt. Man såg, att ordet användes =
’valkyrja’ på en mängd ställen i edda- och skaldediktningen; man hade
vidare uttryck som jodis, namn som Valdis etc.; ur allt detta
abstra-herades ett ord dis med den allmänna betydelsen ’gudinna’.
4 Den gamle j>orhallr kallar visserligen de ridande kvinnorna
ej blott diser, utan äfven fylgjor, men dels sker detta i mycket
tveksamma ordalag, dels bör märkas, att hela denna berättelse är
tendentiöst kristligt färgad och ganska oursprunglig (Finnur Jönsson,
Lit.-hist. II 762); också säger M. Lagerheim om diserna i lutlrandajjåttr:
»de kallas ättens fylgjor, men ha dock mera karaktären af
själfstän-diga gudomliga väsen». Bäst är att hålla sig till det enkla medde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
