Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man nedsatt flera stenbilder af den dödes tjänare
sysselsatta med att laga hans måltid1.
Gudmundsson ger en öfversikt äfven af en annan
degenerationsserie, blodshämndens. Det finnes ingenting,
som hindrar oss att i Havorgrafven se tvänne bröder, af
hvilka den ene öfverlefvat den andre för att hämnas
denne oeli sedan följt denne i samma graf. Men någon
visshet står naturligtvis här icke att ernå.
Denna undersökning lämnar oss goda hållpunkter
angående tiden, då de åskådningar, på hvilka
fostbroder-skapet grundats, varit gällande. Redan under Ténetid
ha bland gallerna fostbröder följt hvarandra i döden
(Caesar, Be hello gall., III, 22). Hos oss äro de här nämnda
grafvarna de tidigaste minnena. Detta stämmer äfven
med formen af de namn, som de äldsta mer eller
mindre legendariska fostbröderna äga, Asmund och Asvid,
Hedin och Högne, Hadding och Hunding. Dessa äro
nämligen brödranamn från den tid, då
släktmedlemmar-nes namn sinsemellan allitererade. Ursprungligen har
fost-broderskapet bildats efter brödraskapet (Gudmundsson 1. c.,
Pappenheim, Die altdänischen Schutzgilden, Ein
altnor-ivegisches Schutzgildestatut) och fostbröderna ha
öfver-tagit brödernas skyldigheter, såsom ex. blodshämnden. De
ofvannämnda namnen försätta oss sålunda till en tid, då
den ene fostbrodern bildat sitt namn efter den andres.
Asmunds fader hette Alf, Högnes dotter Hild, hvilket
visar, att i den ätt, hvilken den ene af fostbröderna
tillhörde, namnen allitererat med respektive vokal (A) och
H. Asvid och Hedin ha då bildat sina namn, såsom om
de varit verkliga bröder till Asmund och Högne.
Men denna allitererande namngifning är lyckligtvis
till tiden bestämd. De äldsta lmrgundiska härförarne, som
drogo ut mot romarne, således på 200- eller 300-talet,
1 Jfr Kawlinson, Histonj of Herodotus, III, sid. 49, A. Evans i Cretan
Pictographs, sid. 130 f. Bulletin Soc. Anthr. Bruxelles, XVII, sid. 406.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
