Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej sporrades af historier om sådana skatter, hvilka ju
genom bränningen förlorat större delen af sitt värde.
I källor, tvänne århundraden senare än
»bränne-åldern» i Norden finnas emellertid uppgifter om dylika
brända rikedomar. Saxo berättar (ed. Holdcr sid. 264)
om konung Ring, att han under det bålelden förtärde
Harald Hildetands lik gick omkring och uppmanade de
förnäma att gifva elden näring genom att kasta dit vapen,
guld ocli livad annat kostligt de ägde för att visa en så
stor och af alla så förtjänt konung heder. Denna
uppmaning, som i fråga om ändamålet — att visa den aflidne
heder och vördnad (ueneracio) — nästan påminner om
senare tiders begrafningsskick, med deras rika
blomster-skördar, är uttryck för ett senare åskådningssätt än det
Snorre ungefär samtidigt omtalar såsom ett stadgande af
Odin: att den dödes ägodelar skulle läggas på bålet för
att lian skulle njuta dem i Valhall. Båda dessa
uppgifter äro arkaiserande öfverdrifter. Enligt Ibn Fadhlans
etnografiska skildring af svenskarne, lades endast en
tredjedel af den dödes lösa egendom på bålet, resten delades
till familjearf och omkostnader för begraftiingsgillet.
Omåttliga äro emellertid öfverdrifterna ingalunda.
Man kan nämligen tydligt skönja en under de sista
förkristna århundradenas lopp ständigt stegrad lyx i
graf-utstyrseln, hvilket bl. a. gäller saker, som näppeligen
kunnat vara den döde till gagn i det kommande lifvet.
I de äldre Vendelgrafvarna, således vid tiden omkring
ocli närmast efter år G00, är såsorn dyrbarheten af
fornsakerna visa, en mäktig höfdingätt begrafven. Men liken
äro här ännu nedsatta i båtar, som i fråga om storleken
alldeles lämpat sig till de enskilda höfdingarnes hänfärd.
Grafskicket står således i direkt kontakt med den enkla
tron på den dödes färd öfver vattnet. Men längre fram,
under vikingatiden, lämnas de döde höfdingarne stora fartyg
med rik utrustning delvis för flera personer, hvilka ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
